Aftonbladet – 12 september 1862, sida 2

Vår yrkesbroder Dagligt Allehanda har på sista tiden visat benägenhet att öppna polemik med Aftonbladet på ett alldeles nytt område, nemligen börsoch handelsunderrättelsernas. Handelsafdelningen i vårt blad bar, såsom de bland våra läsare, hvilka haft anledning att taga kännedom om densamma. ega sig väl bekant, städse utgjort en enkel redogörelse för fakta, någon gång en på pekning af ett eller annat mera märkligt faktum. Der har således icke Kännat blifva fråga om olika åsigter och till följd dersat icke heller om någon polemik rörande hvad der förekommit. Vi böra säledes upplysa om anledningen att en sådan nu blifvit öppnad, fastän icke någon afvikelse egt rum från den grundsats, som tillförene varit följd vid affattandet af våra börsunderrättelser. Förhållandet är att Dagligt Allehanda sedan någon tid tillbaka under sin börsoch handelsafdelning meddelat resonnerande ar: tiklar, utbredande sig ganska vidt och ganska bredt öfver våra finansiella och kommersiella förhållanden och uppfyllda med hvad man, för att låna ett uttryck från den politiska terminologien, skulle kunna kalle kommersiella kannstöperier, starkt bemängds med förutsägelser om huru förhållandene skola komma att gestalta sig än i ett afseende än i ett annat. Om lämpligheten af dylikt kunna tankarne vara delade, men som vi gerna låta hvar och en sköta sitt kall på sätt honom bäst synes, så länge det allmännas intresse ej förnärmas, ha vi hittills icke fästat annan uppmärksamhet vid det sätt, hvarpå detta nya verksamhetsfält för den venska pressen blifvit bearbetadt, än -att vi han vårt stora nöje af det befängda skådespel. som kontrasten i åsigter mellan Allehande i handelsafdelningen och Allehanda i den öfriga artikelafdelningen sedan omkring ett är tillbaka erbjudit. Allehanda i handelsa!delningen har målat vår kommersiella och finansiella ställning hardt nära nattsvart. Om de der förekommande uppgifterna, betraktelserna och förutsägelserna skulle varit riktiga, hade vi i närvarande ögonblick befunnit oss, icke på undergångens brant, utan långt fördetta i fullständigt bankrutt-tillstånd. Men, märkvärdigt nog, om under samma tid det gällt att i er annan afdel ning af samma blad mäta landets förmåga af uppoffringar för ett eller t ändamål,