Aftonbladet – 10 september 1862, sida 3

för person, då vanligen endast 5 rdr bestås; at skiffersten användts till masugnsbyggnaden ,ocl forslats i ohuggna block från Forsbacka till Abrc samt först efter 3 mils transport huggits på sist nämnde ställe och derefter forslats vidare til Jädraåg 1v, mil, eller tillhopa 4, mil, hvarige nom forlönen uppgått till 4173 rdr, en utgift som till största delen ansetts öfverflödig, då annat byggnadsmaterial kunnat begagnas och ster tagas på närmar (pag. 285—311). Masmästaren Gustaf Grönberg och hyttedränger Johan Erik Grönberg äfvensom brukspatrone: Fittinghof hafva gemensamt intygat, att, såvid: ej misshushålining på flerahanda sätt skett mer vattentillgången, som dels utan omtanka arp vändts för drifvande af en onödig qvarn sam en linbråka af hvilken inspektoren lärer tagi inkomsten, och genom hvars undanskaffand vattenfallet kunnat göras högre, dels onyttig bortrunnit, vattenbrist ej skulle uppstått vid Åbrc (pag. 315 316, 324—325), och att anläggning a Jädraås masugn alltså varit obehöflig; och vi dare är af hr Fittinghoft intygadt, att hvarker bristen på kol eller billigare transport bordt för: anleda ny masvgns anläggning samt att an ningen tillkom genom fullkomlig oskicklis het att bedöm segarens behof och fördel: äfvensom att a 2göingen af salusågen vid Jä draås är alldeles otjenlig (pag. 325). Vidare är intygadt af hustru Carin Hedlund född Forsslund, att hon icke utgjort de för henn: upptagna dagsverken (pag. 316), ej heller er hållit den för nämnda dagsverken å hennes räkping i brukets bLok uppförda penningeutgih 225 rdr (tpag. 32N. Af Brita Östlund, att hon varit några vecko på Jädraås och Tförrättat tjenst som piga hos in spektoren mot 12 sk. om dagen och maten (pag. 318) samt af Gustafva Jäderbery, ätt hon trefjerdedels år derstädes vistats i samma egenskap mot 37 rdr lön per år, men icke utgjort några dagsverken. f Anna Forssberg, som vistats en månad vid Jädraås såsom piga hos inspektoren, att hon hafi 37 rdr i lön; imen ej gjort några dagsverken (pag. 319); hvadan det är uppenbart att de för hustru Hedlund uppförda 300 dagsverken me: 265 rdr samt för de öfriga uppförda 631 dygn å 36 sk. .med 473 rår 12 sk. (pag. 327) äro helt och hållet diktade ugifter, som pupillen, hvars rätt sålunda genom alla möjliga medel och utvägar blifvit förnärmad, fått betala. en nu med vittnen styrkta och exempelvis anförda grofva och bedrägliga misshushållning hade ej kunnat drabba pupillen, derest förmyndarne iaktagit sitt i lag föreskrifna åliggande att vårda hans gods såsom sitt eget. Mitt yrkande i denna anmärkningsfråga (pag. 22), att den må till gode mäns närmare utredning och bestämmande af beloppen öfverlemnas. fortsättes alltså. Men för den händelse detta ej af rätten bifalles, så, alldenstund bevittnadt är (pag. 268, 269. 276) att masugnen vid Jädraås är värd endast 20,130 rdr, men derå påkostats 147.939 rår, yrkas att skillnaden eller den pupillen genom vånvård orsakade förlust ålägges till betalande med 57,809 rår jemte ränta från 1859 års utgång, samt alldenstund Åbro masugn gjorts obrukbar, utan tt sådant varit erforderligt. enär den enligt Lindvisters vittnesmål (pag. 278) för en kostnad al 2000 rdr kunzat blifva lika ändamålsenlig som Jädraås masugn och dess värde är intygadt (pag. 266, 274) hafva utgjort 35,000 rår, yrkas ersättning äfven för detta belopp med ränta från sistnämde tid. 3:o. Denna anmärkningspunkt angår en af förmyndarne företagen odling af Slottmyran eller Nywij, som till 1858 års slut kostat. 22,146 rdr 44 sk., hvilka, då odlingen är utan värde, jag ansett för pupillen alldeles bortkastade (pag. 4, 5, samt 22, 23). igt agronomerna Kempfis och Zetterstedts yttrande består odlingen till största delen af 2: å 3 alnar djup hvitmosslager (pag. 108—111) på en botten af sand och grus, af hvilken orsak bemälde agronomer ejheller tillstyrkt odling mer än på mindre delar som verit af något bättre beskatfenhet till följd af en gammal dikning, samt att de förordat upptagande af ett eller annat vattenaflopp, men icke att utsträcka omkostnaderna öfver denna gräns (pag. 44, bil. n:r 6). Hufvudinnehållet af exceptionen (pag. 70—71) är att odlingen Lör anses för god och att den väl och klokt behandlad bör ersätta derå ned lagda kostnader. För att gifva stöd åt denne förklaring åberopas ett år 1860 af agronomer Fogelmark utgifvet bevis (pag. 112) samt ett yt trande af hr Kempff (pag 108—109) som föregit ves-vara olika mot det-här förut åberopade a! sednare dato. I repliken (pag. 44) hår genom bilagorna (X Y, Pag: 187—118) samt genom bevis (pag. 326) ådagala; 8 att någon vextlighet hvarken af hi eller säd kan uppstå på Nywij odling genom ständigt sig, innästlande björnmossa, samt att dylika odlingar med fördel först kunna bearbetas sedan hvitmossan efter flera mansåldrar undergått förruttnelse, och att odlingsförsök på hvitmossa endast orsakar förluster. Vid duppliken (pag. 202) hafva förklaranderna ett betyg (pag. 213) af inspektoren Lunleberg öfver den å odlingen erhållna goda skörlen 1859, hvatrå jag uti ånförande (pag. 218—219) iemnat den upplysning nemligen: att bruksböc kerna utvisa förluster ensamt för brukningskostnaden på landtbruket vid Åbro åren 1858-59 med 10,6074 rår 16 öre, att utom nämnde förlust. sedan 1856 Nyvij oåling påkostats 30.000 rår; att afkastningen efter det obetydliga utsädet 7 tunnor hafra 1859 till största delen varit slösäd; att under 1860 endast halm utan kärna erhållits, emedan säden cj gick tll mognad. Genom dessa upplysningar och då svaranderna ej kunnat visa att Bågon skörd uppstått under 1857—58, men såsom stöd för sin uppgift om odlingens duglig het åberopat ofvannämde beviset om 1859 år skörd, hvilket jag upplyst endast vara missledande, anser jag mina påståenden genom berörde bevis icke vara i någon mån vederlagda. Genom vittoesmål at Hans Jonsson och Jon Jonsson (pag. 270) ådagalägges alt vid deras besök den 18 Juni 1860 björnmossa innästlat sig nä stan öfver hela oälingen, hvars mosslager öfver allt befanns af lika dålig beskaffe samt att med undantag af 5 tunnland besådde med räg sedan 1859 års höst, hvaraf en iredjedel var all deles utgången, den öfriga delen afodlingen var denna tid obesåld och genom hr Fittinghoffs bevis (pag. 326) upplyses dessutom att vid hans besök 1861 Nywij odlimg visat sig för berörde år hafva gifvit blott litet kalmfoder och slösäd. Alldenstund detta odlingsföretag skett hvarken efter någon pröfning om nyttan eciler af några beräkningar a afkastningen, utan medien utlemnats till drifvande af ett onyvitig: försök, och alldenstund vid detta så kallade jordbruk varit tillsatt inspektor, bokhållare m. mmot hög aflöning, hvarigenom det alls intet värda företaget kostat pupillen den. anmärkta feumrsan, så yrkas att för den händelse den pröfning af godel män jag begärt (pag. 22) afslås, svaranderna ålöggas att ersätta pupillens häraf tillskyndade förlust med 22.146 rår 41 sk. med ränta från 1857 års slut. (Forts) 2