Aftonbladet – 10 september 1862, sida 3

Article Image
på fri fot, med skyldighet likväl för borgesmännen att draga försorg om hans inställelse vid domstolen. Stadsfiskal Silfversparre, som uppträdde såsom kärande part, ansåg den hufvudIsakliga försummelsen ligga på befälhafvarens, kapten Söderbergs sida, som sjelf vid tillfsllet frånvarande, lemnade befälet och rodret i hän derna på en yngling, som var ovan att föra roder; anmärkande hr Silfversparre att kapten Söderberg ofta gjort sig skyldig till en dylik vårdslöshet. Stadsfiskal Silfversparre hemställde derjemte huruvida ej maskinisten Winberg, då han kunde anses lika mycket hafva vållat olyc kan, som eldaren Andersson, äfven liksom denna borde i häkte hållas, hvilken hemställan afslogs. nej uppsköts till annan dag för vittnens hörande, — En s. k, razzia efter uteliggande personer företogs i går af poliskömmissarien i Kungsholms distrikt åtföljd af några konstaplari skogen omkring Komötet och Lill-Jans. Den Åbergska förmyndartvisten. För en stor del af allmänheten torde vars bekant att i Stockholm vistas en nära 50 Jårig man, bruksegaren J. A. 8. Åberg. hvilken sedan många år tillbaka varit sinnessvag. Han är egare till betydliga egendomar, d. s. k. Ockelboverken, belägna i Gefleborgs län, bestående af 4 jernbruk, värderika grufveandelar, belägna på nära håll till bruken, 2 masugnar, vidsträckta skogar, egna arbetare, landtegendomar, sågverk och qvarnar m. Mm., hvilket i värde torde kunna upp: skattas till minst 14, million. rdr, hvarförutom han i kontanta penningar år 1855 egde cirka 806,000 rdr rmt. Denne Åberg vårdas af en guvernör med egen betjening i en läkares hus i Stockholm, och uppgå kostnaderna för hans ärliga underhåll till omkring 10 å 12,000 rdr. Egendomen har i många år förvaltats och förvaltas ännu af 4 förmyndare, hvilka för sin möda uppbära ett ej obetydligt arvode. Öfverförmyndare är förmyndarekammaren i tockbolm. Förmyndare voro från 1826 och flera derpå följande år numera aflidne kommerserådet Wegelin, grosshandlaren And. Broberg samt kammarrättsrådet And. Levin. Sedermera inträdde såsom förmyndare Åbergs svåger, numera aflidne brukspatron C. R. Roth, jemte na A. W. Frestadius, bergsrådet A. Hallgren samt hofrättsrådet H. M. Munthe. Då brukspatron Roth år 1858 afled, inträdde i hans ställe i förmyndarstyrelsen omyndige Åbergs syskonbarn, hr Johan Er Krook, hvilken sedan han tagit kännedom om föregående förvaltning, fann sig föranlåten att till härvarande rådhusrätt instämma sina medförmyndare. Denna rättegång bar alltsedan December månad 1859 pågått, och upptaga rättegångshandlingarne i målet 7 å 800 pag. Atskil liga skarpa anmärkningar hafva derunder blifvit framställda af hr Krook mot förvaltningen, och har han sökt leda dessa i bevis genom vittnestnål af i dithörande förhållanden och i saken erfarna personer. Rättegången sönderfaller i tvenne delar, enär hr Krooks yrkanden dels gå ut på förmyndarnes, hrr Frestadii, Munthes och Hallgrens skiljande från förmynderskapet för omyndige Åberg samt andra förmyndares tillsättande i deras ställe, dels på ersättningsansvar för vårdslös förvaltning. I begge dessa mål har kamreraren L. Lidbäck fört kärandens oeh votarien J. A. Hultgren samt v. häradshöfding A. W. Dufva svarandenas talan. Då i denna rättegång, som. för kort tid sedan i sin helhet öfverlemnades till domstolens pröfning, är fråga om högst betydlig egendom och saken ur flere synpunkier kan vara af intresse äfven för en större allmänhet, tillåta vi oss meddela parternas ömsesidiga slutpåståenden och slutförklaringar samt införa till en början de vexlade skrifterna angående de väckta anspråken om ersättning. Till Stockholms vällofliga rådhusrätt! Sedan skriftvexling och vittnesförhör egt rum uti den af mig emot ; A. S. Äbergs förmyndare och aflidhe brukspatron C. R. Roths sterbhusdelegare väckta rättegång, går jag nu attidetta mål afgifva slutliga påståenden 1:o. Uti denna punkt är anmärkt hurusom, genom förmyndarnes uraktlåtenhet att egna nödig omtanka åt en förbättrad kolberedning, under åren, 1855 1857 en förlust åbragts pupillen af 62,500 läster kol, värda i beredningskostnad 135,000 rdr rmt, samt minst lika mycket i dertill åtgången skog (pag. 2, 3). För denna anmärknings riktighet bar jag företett -bevis af öfverdirektören och riddaren Akerman och professorn och riddaren Eggerts, för hvilkas omdöme motparterna bort känna aktning. Hr Åkerman intygar nemligen, dels att vid Ockelboverken åtgått i medeltal 44 tunnor kol pr sk tackjern mera än, vid de i grannskapet varande Svartnäs och Ågs masugnar, d. v. s. minst 33 4 mera än vederbordt, och dels att kolåtgången vid stångjernssmidet 19 t:r pr sk varit ganska stor (pag. 16, 17, 32, 33). Svarandenas förklaring (pag. 57,58) går derpå ut, att de sakna kännedom om brukspatronen Roth haft tillfälle att uppoffra något af sin dyrbara tid på omtanka för en sådan småsak som en förbättrad kolning, viljande de förklara kolens dåliga beskaffenhet härleda sig deraf, att vindfällen till dem skulle vara mera begagnade än vid andra bruks kolberedning; att sjelfegande bönder svårligen skulle kunnat förmås begagna en bättre kolningsmetod utan risstegring, hvarigenom vinsten blifvit tvifvelaktig; att kolätgången berodde äfven på verkstädernas och smidets beskaffenhet. Med bevis om kolåtgången vid Wiforss och Wiksjö bruk hafva förklaranderna sökt ådagalägga att åtgången der varit nära lika stor med den vid Ockelboverken, men förklaringens hufvudsakligaste del utgöres likväl afen jo: hop smädliga utfall emot min person (pag.56—ip 65, 98-102). if Uti döminhelseriia vid denna förklaring är först ; a erinradt att, då en uppsats om den af andra, o bruksegare af ålder kända och brukliga kol-: ft ningsmetod redan 1844 till hrr Roth och Munthe 2 förordades och med godt vitsord funnits intagen i, jernkontorets annaler för 1846 (pag.250—251),, a Abergs förmyndare icke derom bort sakna kän-.J: nedom ; att förmyndarne icke heller nu velat n lyssna till mina framställningar om förbättring n i hittills rådande misshushållningen; att jag styrkt n med bevis af skogsförvakaren Lejdström (pag. fi 172) att så illa skötta kolmilor, som fallet varit så vid Ockelboverken, lemna 25 4 mindre kol i TM få ot AN fr ng VR RS RA kr KD RR CORE AS fd rg SR AR Nn fr RTR AUEL DN AR AA AR

10 september 1862, sida 3

Thumbnail