Aftonbladet – 8 september 1862, sida 3

got inskränkas. Sedan, med afseende å frågan, hvilka åtgärder borde vidtagas för att få lämpliga och emot behofvet i hvarje skoldistrikt sva-rande undervisningslokaler uppförda, mötet uttalat den bestämda öfvertygelse, att det för undervisningens framgång är alldeles nöligt att lämpliga skollokaler PP å hvaje station, der skola behöfver hållas, och i sammanhang härmed att intet barn bör hafva längre väg till skolan än högst en half mil, uttryckte mötet den önskan, att staten på aågot sätt ville underlätta uppförandet af skolhus i sådana kommuner, der kostnaderaa för desamma till följd af fattigdom eller andra orsaker blefve allt för betungande för rolket. Tillika önskade mötet att en normalplan för skolhusens allmänna beskaffenhet och minimidimensioner i förhållande till barnens antal borde uppgifvas och att intet skolhus borde få byggas, förrän ritningen till detsamma blifvit åf vederbörande myndighet granskad och godkänd. Med afseende å denna normalplan ville mötet för sin del endast uttrycka den önskan, att skolsalens höjd borde bestämmas till minst fem alnar, och att dimensionerna i öfrigt borde vara sådana, att minst 160 kubikfot luft komme på hvarje barn, med beräkning tillika af något öfverskott af rum för den framtida tillökningen afskolbarnens antal. Med afseende å undervisningsmaterielen i folkskolorna anmärktes att denna öfverallt är mer eller mindre bristfällig, och att ingen skola är tillräckligt försedd med de undervisningsmedel, som mötet ansåg behöfliga, och hvaribland nämndes en lämplig läsebok, skrifoch räknetabeller, skifferoch väggtaflor, läroböcker i folkskolans läroämnen, jordglob, kartor öfver Skandinavien, verldsdelarne och Paleestina samt globkarta, plancher för bibliska historien och åskådningsöfningar, modeller, instrumenter och teckningar för undervisning i naturkunnighet, geometri och linearteckning samt psalmodikon m. m. Med anledning häraf och då lämplig undervisningsmateriel i flera afseenden icke finnes att tillgå, förenade sig mötet i den önskan, att staten ville så väl på RR rg sätt befrämja utgifvandet af annan tjenlig undervisningsmateriel, som särskildt genom utfästandet af wenne premier, det större å minst 1000 rdr rmt, uppmuntra författandet ef en för folkskolan lämplig lärobok, hvilken framför allt annat ansågs behöflig. Vidare ansåg mötet att skolstyrelserna borde draga försorg om att ett tillräckligt antal böcker och undervisningsmedel måtte vid skolorna finnas att tillgå, hvaraf de fattiga borde gratis erhålla hvad de behöfva. , Beträffade frågan, huru en läroplan för folkskolan i allmänhet bör vara beskaffad, förenade sig mötet i följande punkter: Skolan bör fördelas på tre afdelningar eller klasser, af hvilka emåskolan motsvarar den lägsta och den egentliga folksskolan de begge öfre afdelningarns, så framt icke en högre folkskola finnes inom distriktet, i hvilket fall den bar att motsvara den öfversta afdelningen. Småskolan bör, så vidt ske kan, bibringa barnen obebindrad färdighet i-stafning och innanläsning samt de första elementerna i kristendom, skrifning och räkning. skådningsöfningar och sång böra äfven i småskolan förekomma, så vidt läraren häri kan meddela undervisning. I den egentliga folkskolan bör den lägre afdelningen hafva till uppgilt den i 7 af kongl. folkskolestadgan beetåmde rninimikursen, och den öfre afdelningen dels repetilion af denna kurs, och dels undervisning I folkskolans öfriga läroämnen. Läslagen inom hvardera af folkskolans afdelningar böra inskränkas så vidt möjligt är. Flera än tre eller högst fyra anser mötet dem icke böra vara. Den ambulerande folkskolans lästid å hvarje station, hvilken, enligt hvad förut är ämndt, ansetts böra vara minst tre månader rhgen, bör i allmänhet fördelas på tvenne terminer. i I sarmanhang härmed ansåg mötet att den dagliga undervishingstideni skolan, oberäknadt bönestunderna och tiden för gymdastiköfningarna, icke bör öfverstiga sex timMar. Anses det någorstädes nödigt att läfaren dagligen undervisar längre tid, så bör han derför åtnjuta skälig ersättning. Rörande sjeifva undervisningen 1 folkskolan, så väl i allmänhet, som med afseende å de särskilda läroämnena, beslöt mötet att, med förbigående af alla detaljbestämmelser, allenast uttala följande allmänna grundsatser: Läraren bör, så vidt möjligt är, stå i omedelbar beröring med alla skolbarnen vid undervisningen: Alla de obligatoriska ämnena böra dagligen i skolan förekomma, utom sång, som dock bör öfvas minst 2 gånger hvarje vecka. Kristendomsundervisningen, som bör börja (i småskolan) med en kortfattad biblisk historia, i lämplig form, samt med språk och psalmverser, bör sedermera omvexla mid katekes och biblisk lustoria, hvilka begge böra, till dess de hunnit inhemtas, dagligen förekomma i skolan. Tillika ansågs, dels att lexorna i katekesen böra, när de gifvas, läsas inna: till samt analyseras och utredas, på det en slarfvig och mekanisk utanläsning af dem må förekommas, och dels att bibliska historien läses på ett sådant sätt, att barnen blifva i tillfälle att, utan textens ordagranna inlärande,: fulit tillegna sig berättelsernas innehåll. Skrifning och räkning, den senare under form af hufvudräkning, bör börja så fort ske kan och helst samtidigt med stafningen. Undervisning i sång bör allenast fortgå x sc : SY AA Te ER se ÅR a RR