Aftonbladet – 4 september 1862, sida 2

några saker, tillhörände en kostym — då de hade varit mig behjelpliga attutföra den plan, hvarföre jag tog den med mig till London. Denna plan bestod endast i att skaffa mig tillträde till Noel Vanstone, och förklädd söka utforska både hurudan: han och äfven mrs Lecount var. Jag vann min afsigt, och jag vill säga cr att jag numera känner de personer, som vistas der borta i huset, vida bältre är ni sjelf.? Kaptenen uttryckte sin djupa förvånin och öfverraskning, och gjorde några oskyldiga frågor, lämpliga för en many hvilken är alldeles förvirrad genom en oväntad nyhet. Nåvält, återtog han, sedan Magdalen i största korthet hade svarat honom, hvad är då resultatet för er? Ty något resultat måste det vara, emedan vi befinna oss härstädes. Ni ser vägen för er? Jag tar för alldeles afejordt, min söta flicka, att ni ser er väg?t Jat, svarade hon hastigt. Jag ser vär gen för mig.6, Kaptenen kom litet närmare, medan hvarje linie i hans äfventyrare-ansigte uttryckte den mest spända nyfikenhet. tVidare4, hviskade han ifrigt, för all del säg meral! Hon blickade tankfull utiden mörknande rymden utan att svara, utan att hon syntes hafva hört honom. Hennes läppar voro slutna, hennes händer voro sammanknäppta kring knäna. Det lönar till intet att söka fördölja den saken, sade kapten Wragge under ett listiot bemödande att locka henne till meddelande. Sonen är svårare att komma till sätta med än fadren. Icke på min väg, inföll hon hastigt. Verkligen? sade kaptenen. Nåväl,