Aftonbladet – 1 september 1862, sida 3

medels användande. Värlningarne för Garibaldi fortfara, och isynnerhet under loppet af förflutna veckan hafva en mängd LT: ter blifvit sända till honom såväl härifrån, som från värfningsbyråerna uti Brescia, Cremona, Lodi och Pavia. Det är betecknande att dessa frivilliga icke mera ställa kosan till Sicilien, utan till Genua, hvarifrån de befordras till Livorno och derifrån till Neapel. Detta har skett på uttrycklig begäran af Garibaldi. Brescias gevärsfabrik har ensam levererat 2500 fullständiga jägarstudsare åt garibaldisterna. Från Paris skrifves den 25 Augusti: Ryktet att franska kejsaren umgås med planer att besätta Neapel, hvilket någon tid varit i omlopp, uppträderi dag med en visshet som om det vore fråga om en afgjord sak. Franska eskadern, som ligger segelfärdig i Toulon, skall öfverföra 12.000 (enligt en annan å ift 25,000) man till Italien, och genera eo Mabon, hvars tapperhet lika väl som hans legitimistiska sympatier äro bekanta, skall vara utnämnd till denna expeditions öfverbefälhafvare. De trupper, som afgått till Toulon för att öfverföras till Mexiko, hafva i stället 1ått oråres att afgå till Italien.4 Uti Neapel skall förbittringen mot fransmärnen vara så häftig, att myndigheterna ansett nödigt med artilleri beskydda konsulatbyggnaden. : : Uti Caltanizetta hade Garibaldi, uti en skrifvelse till krigskommisarien, begärt att denne måtte till generalen utlemna militärpersedlar från regeringens dervarande magasin. Komissarien vägrade, men Garibaldi förnyade sin begäran, med tillägg att förråderna måste åt honom utlemnas till hvad pris som helst. Kommissarien förklarade då att han bloit vaf vika för våldet, och lät konstatera detta genom ett af honom sjelf och Garibaldi undertecknadt protokoll. Uti ett bref från Palermo af den 21 Aug. skildras de skickliga manövrer, hvarigenom Garibaldi lyckades uppnå Catsnia, oaktadt truppernas försök att afskära honom vägen, som följer: Se här i korthet den utmärkta manöver, hvarigenom Garibaldi öfverlistade generalerna La Mella och Ricotti. Garibaldi, som har hela befolkningens sympati för sig, och derföre var noga underrättad om sina motståndares alla åtgärder, ankom till Castrogiovanni, som ligger i öns medelpunkt, och hvarifrån vägar utgå till Messina, Catania, Syrakusa, Terramuova, Girgenti, 0. s. v. För att afskära honom på alla punkter hade det erfordrats ett stort antal trupper, som hade måst besätta alla orter, samt tillika en general, som varit Garibaldi vuxen. Garibaldi intågade uti Castrogiovanni under triumfbågar af löfverk samt mottogs med hänförelse. Här organiserade han sin lilla arm och förberedde allt till den lyckligt utförda manövern. Då general Ricotti närmade sig på den väg, hvarpå Garibaldi framtågade, hade den sistämndes arme besatt Leonforte, Casirogiovanni och Piazza. Det var af vigt att göra iroligt att de frivilligas hufvudstyrka skulle völja stora landsvägen till Aderno, der vägen på venstra sidan för till Messina men raktfram till Catania. Menotti fick således order, att med 500 frivilliga framtåga på stora vägen, under det Garibaldi, som beslutat begifva sig till Catania, följde två sidovägar, som från Aidone, nära Piazza, förde ull Catania. Bentivenga följde: en gångstig iill venster och Corrao en till höger. Garibaldi anförde sjelf den lilla af 100 personer bestående eftertruppen och tågade någon id fram och åter mellan Aidone, Piarza och Castrogiovanni, för att göra troligt att han ämnade tåga stora vägen. Då kolonnerna inder Bentivenga och Carrio hade uppnått de berg, som beherrska Cataniaslätten, gaf nan plötsligt Menotti ordres att taga af till höger från stora vägen och på besvärliga bergsstigar stöts till honom. Sedan detta var anordnadt, lemnade Garibildi Aidone med sin trupp, förenade sig i bergen med Menotti, Bentivenga och Corrao, som blott voro nåera timmars väg från Catania, samt intäsade kl. 2 på morgonen den 19 Auvgustii bämnde stad. AMERIKA. På krigsskådeplatsen uti nordvesira Virginien hade en träfiningblifvit utkämpad, som ansågs såsom förelöpare till hårda strider. Första sammanträffandet mellan general Popes här samt Jacksons och Ewells armekårer var allvarsamt och blodigt, men förde ej till ett afgörande resultat. Den 9 Aug. hade Jackson och Ewell låtit sätta 15,000 man öfver fleden Rapidan samt stötte derefter på Banks armåekår. Rebellerna hade tagit i besittning en sträcka skogbeväxta höjder, der en stor mängd batterier blifvit uppförda. Unionstropperna ledo betydligt at fiendens eld. Banks artilleri var ej vuxet fiendens samt var utsatt för en mördande korseld. Elden besvarades af unionstrupperna ända till kl. 5 på e. m., då Banks gaf befallning att taga de fiendtliga batterierna med bajonettavfall. Trupperna angrepo modigt, men uti en skogsdunge bakom batterierna stod en stark fiendtlig infanterikolonn. Striden fortfor till dess mörkret inbröt. Trupperna drogo sig derefter utom skotthåll för det fiendtliga artilleriet. Kl.8 om aftonen ankommo: Pope och MDowell med en del af den sistnämndes här och äfven Sigel ankom med sioa trupper till slagfältet. Fiendiliga artilleriet efbröt ej under natten sin eld, ty ett herrligt månsken rsatte dagsljuset. De väl riktade bomberna nedföllo bland unionsregementena, som lägrat sig, uttrötlade afsiriden, äfvensom bland trössen. Dessa truppmassors skyndsumma tillbakadragande synes bafvra förorsakat en öfvergående oordning. General Banks visade gig såsom en lika skicklig som modig anförare och förtjenade tillika med sina trupper beröm derlöre att han lyckades förPFA vå Bö or