Om verldsexpositionen. (Från en af Aftonbladets korrespondenter.) London den 21 Aug. Innehåll: Engelska juvelgården. — Hrr Garrards juvelbutik. — naKoh-inoor,. — Koh-i-noors historia. Dess utseende 1851 — Dess slipning. — Den största kända diamant. — Den ryska diamanten. — Söderns stiernan. — Diamantslipning. — 900.600 rdr för en diamantdroppe. — Lahoresrubinerna. — Inskription på en af dessa. — Nassuchsoch Arcots-diamanterna. — Safirer, smaragder och opaler. — Den storsta kända opal. — Perlband. — En topaskopp. — Leionets af Punjavb smaragd. — Ett stereoskop och en spegel för Abdul Medschids favoritsultaninna. — Äkta och oäkta perlor inom franska afdelningen. — Sverge inem denna klass. — Smålandsperlior. Enligt mitt löfte i förra brefvet vill jag i dd med läsaren göra ett flyktigt besök i verldsexpositionens juvelgårdar och företrädesvis den engelska; dels emedan denna är den rikaste, dels ock emedan vi vid sista besöket inkommo ifrån den engelska sidan. Vi uppehöllo oss då vid den vackra och smakfulla trofen af pelsverk, som möter en straxt efter det man från östra dömen nedstigit i hufvudskeppet, och vilja nu, utan att låta locka oss på afvägar af e mångfaldiga irofter, som på alla sidor omgifva oss, direkte styra kosan till mr Garrards juvelbutik, i hvilken den ryktbara ?Koh.i-noor? är exponerad, Framför butiken är en barrier till förekommande af alltför stor trängsel. Vid ena ändan af denna är posterad en poliskonstapel, hvilken tillser att folkströmmen innanför barrieren alltid löper ien riktning. Ifrån det expositionen om morgonen öppnas, alltotill aftonen, då Koh-i-noor och dess mera obskura kamrater af andra ordningen inlåsas i en kassakista, bildar folkmassan kö för att sassera förbi butiken, och hvarannan minut juder konstapelns monotona: pass on! ull de många som älska att glömma sig qvar i åskådande. Vill du vara med, måste ju tåligt intaga din plats i ledet för att avancera fram i vederbörlig ordning. Det sifves ingen annan utväg, emedap, som sagdt, trängseln hela dagen är lika stör. Men hvem skulle väl icke vilja göra sig litet Omak för att få se denna så ryktbara, -å mycket omtalade ädelsten. Koh-i-noor, det är på svenska Ljusberget, förråder 2enast genom det poetiska namnet sin österändska härkomst, och poetisk är han också j endast till sin företeelse, der han i obeskriflig klarhet och hvithet kastar gnistrande jusstrålar omkring sig, en förverkligad Monte-Christo-dröm, utan ännu mera till sin nistoria, hvars första källor man har att söka i mångtusenåriga indiska traditioner och legender. Jag vill i korthet meddela läsaren densamma. Koh-i-noor, så är det sagdt i de österndska sagorna, blef funnen i en af södra indiens grufvor vid tiden för det stora kriget?, hvilket är besjunget i Mahabbarata.