Aftonbladet – 20 augusti 1862, sida 2

ning, den mest vakna uppmärksamhet på läraen och läroämnet, jemte ögonblicklig lydnad; lessutom utgör taktläsningen det bästa medlet utt vänja barnen att läsa med regelmässigt iaktagande af skiljetecknen, samt har under den i I som kapten Kylberg sjelf fungerat i Såtenäs skola, och under de två åren nuvarande vikarierande läraren förestått Thuns skola sat derhän, att göra all kroppslig aga obeöflig. Barnen, liksom läraren sjelf, finna sig fvade af denna metod, hvilken derjemte har den förtjensten att framgent bereda verksam kontroll på skolarbetet, äfven långt sedan sjelfva aktläsningen upphört att tillämpas. Emot kapten Kylbergs framställning gjordes inkast af åtskilliga bland mötets medlemmar, som: att det resultat taktläsningen i Thun verkat väl öfverträffat hvad man kunnat vänta, men att det kunde i mycket bero af lärarens ersonlighet; att taktläsningen väl vore berömird, men att olägenheter möjligen vore att bera vid öfvergången från rentill välläsning; un att taktläsningen vore god i en god lärares rand. Häremot genmäldes: att den lärare, stud. Lindholm, som under de tvenne sista åren handhaft Thuns skola, hvarken af ålder, samhällsställning eller eljest företrädesvis och mer än andra vore egnad att inverka på taktläsningens resultater; att taktläsningen är af stort värde och kan med fördel användas i alla folkskolor; att metoden med taktpinnens förande kan inhemtas af hvarje lärare på några få dagar, och att ocsiminorade lärarinnor inom kyrkoherde Sundlers inspektörsdistrikt fört den med skicklighet; hvarjemte den erfarenhet vunnits i en handtverksskola, der lärjungar från vidt spridda orter äro samlade, och — alla inom den ålder, att de bordt i skoJorna kunnat lära sig läsa innantill med någorlunda fattning af hvad de läste — att bland omkring ett 90:tal icke funnits 15 som läste innantill med aktgifvande på skiljetecknen, hvilket ingalunda talade till fördel för den vanligt öfvade lärometoden, men att, om taktläsning användts vid innanläsningsöfningarne, tvifvelsutan förhållandet skulle utfallit annorlunda. — Beträffande den befarade svårigheten vid öfvergen från rentill välläsning upplyste kyrkoherde Sundler att han vid emottagande af nattvardsbarnen i Thun funnit dem läsa särdeles , om än icke fullt deklamatoriskt, hvilket sednare sällan är fallet till och med med lärjungarne från elementarläroverken. Vidare afhandlades: 4) Nyttan af repeterad innanläsning af biblisk och svensk historia, naturläran och stora katekesen, först med nödig utläggning och aralys af texten, samt sedan med kursiv innanläsning och återhemtning af det lästas innehål. Med minnet från gårdagens öfning i denna del af metoden instämde alla i nyttan af att på uppgifna sättet tillvägagå vid undervisningen i de uppgifna ämnena; dock begagnade kyrkoherde Sundler sig af tillfället att i allmänhet varna emot det missbruk, som ej sällan visat sig ega rum i att begagna nya testamentet till ölmingsbok för innanläsning, dels för dess från nuvarande språkbruk rådande afvikelser, dels äfven och hufvudsakligast derföre att den bok, vid hvars läsning barnen ideligen erhålla rättelser. lätt kan hos dem väcka leda, hvilket, med afseende på nya testamentet, åstadkomme en obotlig skada. En handtverkare lemnar icke til sina nylärlingar de bästa materialier till förarbetning; på samma sätt bör man icke lemna den dyrbaraste bok vi ega till öfningsbok för nybegynnare i innanläsning, ty genom ett sådant förfarande skulle man lätt skörda deras missaktning för densamma. En af skollärarne androg, med anledning af detta sista yttrande, att han i den skola han, förestår, hvarje morgon efter bönen brukar med barnen genomgå några verser i nya testamentet, och hemställde, huruvida han deruti gjorde, orätt; hvarpå kyrkoherde Sundler svarade det hans mening ingalunda vore att klandra ett sådant förfarande, utan att tvertom barn, som hunnit till färdighet i innanläsning, borde såsom belöning derför erhålla rättighet att läsa i nya testamentet, men varnade för missbruket att vid innanläsningsöfningar i allmänhet eller för mycket begagna nämnde bok. 5) Undervisningen medelst föredrag i geografi, rälning ech geometri. Privatläraren Rydberg förordade genom egen erfarenhet nyttan af sättet att medelst muntligt föredras meddela undervisning, yrkade dock lexläsning i förening med den muntliga undervisningen, dervid barnön efter kunskapsmått borde delas i olika lexlag, hvarigenom det ena lexlaget hade tillfälle till öfverläsning medan ett annat förhördes; det vore af vigt att barnen vänjas vid sjelfverksamhet och göras förtroliga med läroboken ; på sådant sätt bereddes äfven utväg till den kursläsning, han förut förordat, Kapten Kylberg gillade fullkomligt hvad den förre talaren anfört, och sade att vägen för fögr sjelfverksamhet låge för hvarje barn öppen breivid den muntliga undervisningen, samt. att han i Thuns och Såtenäs skolor skulle vara glad att se åvägabringad en förening af begge undervisningssätten med de mest försigkomna barnen. Diskussionen, : som räckt under fem timmars tid, förklarades härmed slutad; i densamma hade deltagit 19 personer, deraf 13 folkskollärare, de öfriga prestmän och seminariiföreee samt lekmän. Närvarande folkskollärare voro 41, deraf ett flertal från aflägse håll. Redan vid afhandlandet om grefve Rudenschölds satser ansåg sig en af mötets medlemmar böra lemna mötet upplysning om huru refve Rudenschöld af seminariiföreståndaren 5. Pettersson i Westerås, i en af denne utgifven broschyr, beskyllats för de lägsta bevekelsegrunder vid sin verksamhet för folkskolan, och citerade ur nämnde broschyr några utdrag samt hemställde om icke mötet borde uttala sitt ogillande af bemälde Petterssons förfarande; men frågan härom ajournerades till förhandlingens slut. Kapten Kylberg öfverlemnade nu till ordföranden att uppläsa ett med adress till folkskolläraremötet i Thun under rekommendation till honom ankommet bref, åtföljdt af en tryckt broschyr under titel: Om den RudenschöldKylbergska sko!planens värde i förhållande tilk Fer års folkskolat. Brefvets innehåll var som: följer: i Till folkskolläraremötet i Thun! 3 Hindrad ifrån att efterkomma inbjudningen att personligen närvara beder jag att få såsom mitt anförande öfverlemna bifogade broschyr Om den: Rudenschöld-Kylbergska skolplanens SERIENS NETTIS RESO OPERERAS TREA dets åker, från hvilken jag hade kunnat in