Aftonbladet – 19 augusti 1862, sida 3

säng som atgärder, sadana som den då KONBIESsens båda hus antagna konfiskationsbillen och general Butlers proklamationer i New-Orleans, vittna om stridens stigande förbittring. Ettslafkrigs annalkande, hvarpå hr Seward lägger så stort eftertryck i sin depesch, låter blott förutse att ytterligare ett förstörelsens element kunde komma till det blodbad, den förmögenhetsförlust och den stockning i näringarna, som redan hemsöka ett ännu för kort tid sedan så blomstrande och lugnt land. Icke heller om den andra af mig nämnda punkten har ja jr ge nytt att säga. Alltifrån det ögonblick, då underrättelse först ankom till oss att nio stater och flera millioner innevånare i den stora amerikanska unionen skiljt sig derifrån och förklarat presidentens regering krig, ända till nuvarande I har H. M:ts regering iakttagit ett vänskapligt, öppet och konseqvent uppförande. Hon har förblifvit neutral mellan två i ett medborgerligt krig invecklade partier. Hvarken förlusten af den för en stor del af vårt folk så nödvändiga råvaran för fabrikerna, eller de ihärdigt i tal och tidningar på det engelska namnet hopade skymfliga tillmälena, eller den nationernas vanliga RR sed öfvergående stränghet, med hvilken drottningens undersåter blifvit behandlade vid försök att bryta sydstatshamnarnas mindre fasta blokad ha förmått H. M:ts regering att en enda tumsbredd afvika från en partilös neutralitet. I detta ögonblick ligger ingenting henne mera om hjertat än att se den framgång, om hvilken presidenten i sitt svar till guvernörerna i 18 stater talar, nemligen åstadkommandet at ett skyndsamt och tillfredsställande slut på detta onödiga och tförderfliga medborgerliga krig. Hvad den offentliga en England beträffar, så är det presidenten bekant att fullkomlig frihet att yttra sig öfver a!la offentliga tilldragelser hos oss är en konstant, af lagar helgad och af nationens allmänna mening gillad praxis. Jag förblir o. 8. V. Russell. TYSKLAND. Preussen. Krigsministern har för marinkomitn framlagt planen till en flottas byggande under loppet af 7 år. Dertill behöfdes 120 millioner rdr, nemligen 50 millioner till hamnoch 70 till fartygsbyggnader. Komiten var emot regeringens förslag, i saknad af ledning för medels anskaffande. ITALIEN. Italienska parlamentet hade uti sessionen den 9 dennes beslutat att ej prorogera sig, så vidt ej .denna åtgärd yrkas genom ett kungligt dekret. Vid detta tillfälle visade vensterns medlemmar och Garibaldis intimaste vänner, med Crispi i spetsen, en moderation mot kabinettet samt en endrägt. som gjorde deras patriotism heder. Man ville ej försvaga Ratazzi genom ett öfveriladt misstroende. Alla de partichefer, hvilka i händelse Ratazzi ej skulle lyckas i Paris genomdrifva Roms snara utrymmande, ännu framkalla en allmän resning till främlingsherraväldets tillintetgörande, hade liktidigt träffat en gemensam öfverenskommelse. Enligt ett rykte skulle Ricasoli hafva till konungen sändt en skrifvelse, hvaruti han förklarade att romerska frågan måste lösas till hvad pris som helst, skulle det ock ske emot Frankrikes vilja. I nödfall skulle han, Ricasoli, ställa sig i spetsen för sina bönder, för att medverka till Roms vinnande säsom Italiens hufvudstad. Il Pungolo påstår att detta rykte är ogrundadt och att Rieasoli ej skrifvit något dylikt bref till konungen. Men blotta den omständigheten, att man anser Ricasoli vara i godt förstånd med Garibaldi i fråga om planen till en resning, är ganska betecknande. Farligare än Garibaldis expedition, som hittills blott är ett förspel, blifver den italienska krisen, om kejsar Napoleon dröjer så länge med Roms utrymmande, till dess Ratazzi öfvergifves al alla och Riegasoli, Medici, Crispi, Bertani m. fl. göra gemensam sak för befrielsever ket och drifva saken till det yttersta. Konungens manifest har uti Lombardiet. Modena, Toscana, nästan öfverallt i hela Italien, till och med uti Venetien gjort ett obehagligt intryck. Isynnerhet uti Florens hade missnöjet gifvit sig luft på ett otve: tydigt sätt. Endast genom utställandet al säkerhetsvakter på alla gator hindrades det kungliga manifestets nedrifvande från hus: knutarne. Demokraten Dolfi satte sig ispetsen för en folkdemonstration och omkrin 7000 man tågade under fackelbe!ysning till prefektens palats, der folkhopen ropade: Ned med Ratazzi!? I anledning af Garibaldis uti ett i Rocca Palumba hållet tal gjorda anspelning på att han väntade sig bistånd af England, hade utrikesministera hos. britiska sändebudet i Turin, sir James Hudson, framställt en förfrågan om engelska regeringens ställning i afseende å denna sak. Sändebudet telegraferade genast till lord Palmerston och erhöll skyndsamt det svar, att britiska regeringen, jångt ifrån att gynna Garibaldis företag, tvärtom hade anbefallt den i Malta stationerade eskadern att bevaka Siciliens kuster. Den utländska diplomatien bestormar re geringen med önskningar att hon måtte fullfölja den politik, hvartill uppslag skedde den 1 Augusti. Om Garibaldi berättas, att han med atsigt framrycker så långsamt som möjligt, emedan han hoppas att andra tilldragelser skola komma honom till hjelp. Hans sinnesstämning var lugn, ja till cch med munter, men han visar sig mindre meddelsam än någonsin förut. Om RBatazzi och Depretis yttrar han sig mycket bittert. Den af Garibaldi på Sicilien framkallade rörelsen hade der väckt stor hänförelse. Uti Messina väntade man med feberaktig spänning Garibaldis ankomst, och om styrelsen der skulle försöka qväfva rörelsen med våld, så ansågs sannolikt att det lifligaste motstånd skulle framkallas. Konungens proklamation blef den 3 dennes öfverallt nedrifven från I stadens husknutar. Från Neapel berättas att handlingspartiet I bildat en centralkomit med 12 underkomiter, nemligen uti Neapel, Salerno, Benevent, Caserta 0. s. V. Uti Milano hade folket tillkännagifvit sitt I missnöje med regeringens uppträdande mot Garibaldis planer gexom att nedrifva konungens manifest Och i dess ställe uppslå plakater af följande innehåll: Lefve Garibaldi! Lefve Mazzini! Rom eller döden!