Aftonbladet – 18 augusti 1862, sida 3

Folkskolemötet I Thun. Om detta möte, som vi förut i korthet omnämnt, lemna vi härnedan en utförligare redogörelse, efter det vid tillfället förda justerade protokollet: För att gifva folkskolans vänner tillfälle att se hura Rudenschöldska lärometodens grundsatser biifvit EG inom Thuns folkskolor, hade kapten L. W. Kylberg — som vid sitt gods Såtenäs för sina underhafvandes barn inrättat och under några år sjelf ledt undervisningen i en skola, ordnad efter Rudenschöldska grundplanen, samt under sednaste tvenne är, på styrelsens för Thuns församlings folkskola framställda anhållan, äfven i denna skola organiserat undervisningen efter samma princip — till den 20 Juni utlyst ett möte på sistnämnde ställe, hvartill inbjudits folkskollärare och andra folkskolans änner att bivista skolans arbeten och öfningar, äfvensom att påföljande dag deltaga i diskussionen öfver ämnen och frågor, som kunna komma att härledas från den skedda förevisningen. Kapten Kyh!berg öppnade mötet med följande helsning: Då kallelsen till detta möte haft för syfte ej allenast att rättfärdiga här öfvad lärometod, med afseende på åtskilligt mot densamma riktadt klander, utan lika mycket att af sakkunnige män erhålla den granskning, de anmärkningar och rättelser, hvilka kunna leda till möjligen behöfliga och önskvärda förbättringar; så får jag, med af. seende härpå, hos de personer, som hedra mötet med sia närvaro, anhålla att den önskan, som i det utdelade programmet blifvit uttryckt, måtte blifva uppmärksammad. CEhuru jag i kallelsen främst lofvat ådagalägga: huru de grundsatser för vårt folkskoleväsende, hvilka af grefve Thorsten Rudenschöld påyrkades, enklast och följdriktigast böra uppfattas; anhåller jag dock att få öfverflytta detta moment till morgondagens diskussion, samt att heldre på förhand få praktiskt låta visa hurv Rudenschöldska lärometoden här blifvit använd och utförd — och bör således ha äran tillkän nage att, sedan skolans sedvanliga morgonbön blifvit hållen, kommer förevisningen af skolans arbeten att, i öfverensstämmelse med programmets innehåll, tag sin bö:jan. Förevisningen efter det program, somi tryckta exemplar till mötets deltagare utdelades, försiggick i följande ordning: 1:o. Nybegynnande stafvare; 2:0o. Samtidig öfning med stafvarnes lägre och högre afdelnirgar, och 3:o, Innanläsare och utanläsare. Såväl stafning som innanläsning öfvades medelstanvändande af taktläsningsmetoden, till följd hvaraf takten markerades för hvarje bokstaf eller stafvelse, och hastigheten ökades i samma mån som barnens färdighet tilltog. Läsningen kedde dels i korus, d. v. s. alla på en gång inom amma afdelning, dels en i sender, dervid läran med stor noggranmhet anmärkte äfven det sinsta fel j uttalet af bokstafven eller stafvel:tn, som möjligen kunde visa sig. Förattögon