Aftonbladet – 16 augusti 1862, sida 3

mnst 400 morgen (1430 qvadratrefvar el ler 255 tunnland); och ehuru denna foder beredning var då någonting nytt för oss, så svarade samtliga groparne utmärkt väl mo: sitt ändamål, och vi ha lyckats tillgodogör: en massa utmärkt foder, som annars skull gått förloradt på marken. Likasom hvitbetskålen, kan annat grönfo d i der, i synnerhet klöfver 0. d., ihopstampa: lagervis med halm, till uppfodring under g I vintern; hvarvid allenast tillses att ju safti ,. I gare grönfodret är, ju mera halm och sah n I fordrar det. Till 20 centner hvitbetskäål torde 15 till 6 skålpund salt förslå. ul Det förstås af sig sjelft att instampadt h j foder icke bör användas ensamt på viuteri 1) j och våren, utan blott såsom entills f stori n I värde, till torrfodr.t. Stuttgart i Apr. 1862. u Fr. Reillen och Söner, a Sockertillverkare. g Eanoner mot pansar. (Chambers Journat. 1862.) 1 Vid granskningen af Armstrongskulors och skeppspansars ömsesidiga verkan på hvarandra, i har man fått åtskilliga profstycken, som tydligt isa. hura det är möjligt att solida spetskulor ti kunna krossas emot ettstålharnesk, som de träffa vinkelrätt. Flera sådana kulor 1 Shoeburyness hafva förevisats vid de vetenskapliga soirerna, hvartill engelsmännen under Londonex positionen inbjudit de expositionen besökande utländningarne. Kulornas spetsar likna ändan af en gammal qvast, men hvars qvistar bestå af stå!fibrer. Man anser denna förändring hafva upp kommit så, att när spetsen träffar ett harnesk, i som hejdar dess rörelse, fortsätta de parallelt omj kring denna kärna lägrade molekylerna sin fart. skilja sig från kärnan likt håren i en borste, och utbreda sig rundtomkring kärnan när de nå harneskets yta. Vid de fortsatta skjutningsförsöken i Shoeburyness med kolossalt artilleri har man funnit ådagalagdt att kanonernas storlek icke kan ökas efter godtfinnande. Man trodde, för icke länge sedan, att kalibern kunde gifvas hvad diameter com helst, med vilkor att godsets tjocklek ökades i samma mån. Men, så vidt försöken hit nå, synes en gräns finnas i detta fall; ty när mycket stora krutladdningar afbrinna, blir utvecklingen af öfverhettad gas så stor och spänningen så stark att godset gilver vika. Från denna synpunkt tycks visa sig att ju större kanonen är, ju mera sannolik är dess sprängning. a I 7 tje i Om öfverhettad ånga, och om smörjningen af maskiner, hvarl den användes. Af W:m FAtmBAIRN. (Chambers Journal. 1862.) 1 Englands nuvarande störste maskinbyggare, Å Fairbairn, höll i sistl. April ett föredrag i vetenskapsakademien i London, hvilket han nu ofI fentliggjort genom tryck, under titel: Om lagarne iJör utvidgningen af ifverhettad ånga. Bland de många på omedelbara försök grundade meddelanden, som deri förekomma, må här omnämnas två, såsom företrädesvis vigtiga vid bruket af ångmaskiner. Öfverhettad ånga — torr ånga, som den heter på maskinistspråket — frambringas när vanlig ånga upphettas till 500 å 660 grader (förmodligen Fahrenheits, alltså svarande mot 260 å 316 grader Celsii). Man insläpper den, tillika med vanlig ånga, i ångmaskinens cylinder, och beI sparar härigenom en tredjedel af bränslet. En särskild fördel härvid är att maskinens insida förblifver torr och fri från den bildning af vatten, som annars hindrar ångkraftens verkan. Till smörja vid bruket af öfverhettad ånga har i man, efter mångfaldiga fåfänga försök, ändtligen ij upptäckt ett tjenligt ämne, nemligen paraffin, och som äfven kan användas med stor fördel för ångmaskiner i allmänhet; emedan paraffin icke, likt italg och andra feta oljor, sönderdelas till frätande syror. Pärksino. Under detta besynnerliga namn träffas bland ide engelska expositionsartiklarne i London ett nytt konstgjordt råäämne, som väckt mycken uppI märksamhet. Det är hårdt som horn, men ändå så segt för böjning som läder; det kan smältas, preglas, skäras och färgas, och kostar mindre än gutta percha. Det uppgifves vara sammansatt iaf ricinolja och kloroform. i Uppgiften om ricinolja, såsom en af beståndsi delarne, erinrar oss om en liknande användning af samma ämne sedan urminnes tid hos kineserna: Man förfärdigar af stelnad men elastisk ricinolja bland annat sådana sigiller, som brukas i Kina, det vill säga stämplar med upphöjda bokstälver och figurer, att Rerracd trycka cinoberröda eller svarta märken på bref, dokumenter och dylikt. I sammanhang härmed bör nämnas ett slags konstgjordt kautsju, hvarpå Fr. WaAnron framlagt prof under expositionen i London, och hvari linolja utgör hufvudbeståndsdelen. Liroljan, utbredd i tunna lager, utsättes förluftens åverkan, och förändras dervid till en seg och spänstig hinna. En massa dylika hirnor sammanknådas i maskiner med tillsats af litet gummilack och under hög värma; den får härigenom utseende j. och flera fysiska egenskaper af kautsju, och kan användas vid tillverkning af vattent:ta tyger, amerikanskt lädertyg, skodon, skaft och kammar som likna sådana af horn och sköldpadd, m. m. j— Amerikanskt vaxduksläder, hvars beredning med kautsju och gutta percha fordrar sju dygn, kan med detta nya råämne frambringas på en tag. Ecmlskt göre vid borrning I stål. I ; ADOLE SCHEDEN. (Dinglers Jonrnal. 1862, Juni.) I en från alla handelsstäder aflägsen vrå af j.sbdra Ryssland uppsattes förlidet år en ångsåg, hvartill maskineriet kommit från A. Borsigs sto:a I maskinverkstad i Moabit vid Berlin, och såg: bladen från Remscheid. Byggnadsarbetet hade, I såsom det vanligen sker här i landet, RNE samt, och förebuden till en sträng vinter inställde I sig redan, då åtskilligt ännu återstod, bland annat att fästa sågbladens falsar, hvartill några hundra nitnagelhål måste borras. Detta ville i dock i allmänhet icke lyckas, trots all arbetarI nes skicklighet; och der det lyckades, nemligen på ett eller ahnat mjukare ställe, skedde det likväl högst ofullkomligt. Bättre borrstål kunde i 1 fås på en månad. Törfattaren erinrade sig dåj! hafva hört att man brukade bearbeta glasmed iiBorrstål doppade i terpentinolja, hvari man ha är ic 1 l löst kamfert. Det sednare ämnet fanns r att tillgå, men väl terpentinolja; man förstkte med denna ensam: — och borrstålen, som förut Ia chåast hade polerat sågbladsfalsarne, grepo nu jt genast in u:i dem, äfven på glashårda ställen, ! och genomborrade dem inom få minuter. lunda undgingos, genom ett till utseende obetydligt hjelpmedel, betydliga olägenheter. en sakt, fortfor hon. Jag vill veta huruvida han har något fruntimmer i sitt hus. !(4 slägting eller hushållerska, som utöfvar nå-Å( R JFVETSE VR RK