cKom ihåg, såde den moraliske åkermannen, att jag ej tillräknar mig någon förtjenst af detta; det är min natur att vara ordentlig och derför är jag det... Jag måste hafva allting svart på hvitt, annars blefvejag förtviflad! Här äro mina affärsböcker: dagbok; hufvudbok, distriktsbok, brefbok, ännotationsbok, 0. s. v. Var god kasta en. blick i hvar och en af dem. Jag smickrar mig med, att ni ej skall finna en plump eller vårdslös registrering från den första sidan till den sista... Se detta rum, står ej hvarje; stol på sin rätta plats? Se på mig. Ärjag dammig? Aro mina kläder fläckiga? ;är jag illa rakad? Är jag med ett ord en putsad trashank, eller är jag det ej? Men kom ihåg! jag gör mig ingen heder deraf; det är blott min natur, min söta flicka — blott min natur! ; Han slog upp en af böckerna. Magdalen kunde icke bedöma den förvånande Ordentlighet hvarmed alla anieekningar blifvit förda, men hon kunde inse den prydliga handstylen, de regelbundna raderna zifffor, den afmätta noggrannheten i linieringen med svart och rödt bläck, den fullkomliga friheten för plumpar, fläckar och raderingar. ; Ehuru kapten Wragges ordningssinne var hos honom, som för alla andra, ett alltför uteslu tande mekaniskt sinne, för att utöfva något förädlande, moraliskt inflytande på hans handlingssätt, så hade det dock haft en förklarlig verkan på hans lefnadsvånor och hade infört ett sådant system i hans bedrägerier, som om de hade varit en hederlig mans affärsförbindelser. e Ytligt betraktadt förefaller mitt system inveckladt4, fortfor kaptenen. I verkligheten är det dock det enklaste i verlden. Jag undviker blott taktlösa yrkesbröders KG Det vill säga, jag ber aldrig om bjelp åt mig sjelf, och jag vänder mig aldrig till rikt folk — bådadelarne bedröfliga ER som , enfaldiga klåpare oupphörligt begå. Menniskor med små tillgångar hafva. stundom frikostiga infall med sina penningar