Aftonbladet – 13 augusti 1862, sida 2

Tordrade. Förklaringen mmnehåller huftvudi sakligen att passageraren blifvit i god tid I tillsagd om passets framtagande och att, då pågot sådant icke företeddes, kaptenen var: i nödsakad landsatta honom för att icke blott-ställa sig för 500 rubels höter, som drabba befälhafvaren om han låter en passagerare utan pass medfölja. Kaptenen påstår fr öfrigt att holmen, der passageraren landsattes, alldeles. icke var obebodd. Med anledning af denna förklaring, som, i betraktande at den ton, i hvilken den är affattad, vitro oss göra hr Kerrman en tjenst med att ej i sin helhet reproducera, tillåta vi oss anmärka det högst besynnerliga förhållande, att kaptenen, då han känner och viil efterlefva passförordningens föreskrifter, icke har den omtänksamheten att innan jartygels afgång förvissa sig att ingen. paxslös person medföljer. Så tillgår det i andra länder, der stränga passföreskrifter gälla. Man har dessutom mycket svårt att fatta huru något bötesansvar, kunde hota kapte nen i detta fall, då det väl skulle ha varit vid fartygets afgång från finsk hamn som vederbörande myndigheter skulle ha anmärkt att en passlös. person tagits ombord; ty vid ankomsten till svensk hamn efterfrågas, så som kapten Kerrman nog vet, numera alldeles icke huruvida de resande innehafva pass eller ej. Det ogillande kapten. Kerrmans beteende framkallat visar sig alltså äf ven efter kaptenens förklaring ha varit full: befogadt. — -— På förslag till den nya provincialläkaretjensten i Falkenberg äro uppförda: i 1:sta rummet stadsläkaren derstädes FP G. A. Ehrengranat och i det 2:dra rummet bataljonsläkaren J. R. Andersson: — Till provincialläkare i Skogs distrik: af. Wester-Norrlands län är hos K. M: anmäld ende sökanden med. lic. J. F. Bohman. — Kommerskol!egium har meddelat fabriks idkaren I: W: Norling 8 års patent å af honom uppfunna sätt att trycka tapeter med flera färger på en gång, äfvensom a de för detta ändamål af honom uppfunna machiner. — Drottninggatan omlägges nu äfven med tuktad sten. Arbetet är sedan några. dagar börjadt. ES — Telegrafstyrelsen tillkännagifver, att så dana telegrammer, som öfver Dalarö skola både med elektrisk och optisk telegraf fortskaffas emellan Stockholm eller de i dess norra skärgård belägna optiska telegratstationer, å ena sidan, och optiska stationerna å södra linien i samma skärgård, å andra sidan — Dalarö häruti inberäknad — hädanefter skola taxeras efter de för den elektriska telegrafinrättningen gällande reglementariska bestämmelser. Sålunda kommer ett telegramm om 2 ord, t. ex från Stockholm till Landsort, eller tvertom, hvilket förut kostat 3 rdr, hädanefter att betalas med endast 1 rdr 50 öre, och ett sådaut, t. ex. från Furusund (norra linieny till. Sandhamn (södra linien), hvilket förut kostat 4 rdr 50-öre; jemväl att betalasmed endast 1,rdr 50 öre, alltid med tillägg af 50 öre för hvarje tiotal ord deröfver. — Från Dalarö skrilves till D. A.: Här var i söndags efter gudstjenstens, slut af några amatörer arrangerad en konsert i kyrkan till förmån för församlingens fattiga, hvilken var besökt af omkring 300 personer. DÅ besökande hade allt skäl att vara belåtna med denna an: Språken musikaliska matin, En ung: musikälskarinna, med hvilken hufvudstadens musikälskande publik framdeles torde få göra närmare bekantskap, sjöng med sannt konstnärligt föredrag några af våra herrliga svenska visor, I som. slogo särdeles an. Antalet af härvarande: badgäster uppgår till omkring 300 personer, hvilka, trots den regniga väderleken, trifvas särdeles väl. Badinrättningen är i år betydligt utvidgad och förbättrad och kommer att med nästa år ännu mera undergå förändring. — Man läser i. Skara Tidning: Då under innevarande sommar attiqvitetsintendenten P. A. Säve besöker Westergötland för att efterforska fornålderns verk, förnimma deras tillstånd och uppmana till större kärlek och nog: grannare vård om desamma, har han — efter hvad vi erfarit — naturligtvis funnit ganska många dyrbara fornskatter och flera fosterländskt sinnade män, som verka för deras hevarande, men derjemte också mycken liknöjdhet om fädrens stor verk samt en beklaglig förstörelse såväl af min nesmärkena på fältet som ock af konstföremålen i kyrkorna samt dessa serdnares godtyckliga och osmakliga förändring från all rimlig kyrkostil och-historisk-religiös värdighet. — Särdeles sårande för fosterlandssinnet var bland mycket annat att se den skamliga förstörelse, som skett med de uråldriga domkretsarne vid Algustorp i Ed svära. (namnet häntyder kanske på att alla gutar der samlades till tings i fordomtima), ett märkligt forntidsverk och ett slags prydnad för hela den ortens det man efter fälld dom vissertigen försökt åter hoplappa, men som dock aldrig mera nu kan riktigt återställas. Deremot hade den resande forskaren det nöjet att på många ställen erfara ett ädlare sinnelag i detta afseende, såsom t. cx. i Wärings socken, hvilken säkerligen har sitt fornsköna namn efter någon: utaf de väringar eller vidtfarande vikingar för en 8 eller 900 år sedan, som, sedan han länge med mandom och trohet till Nordens ära med svärdet tjent kejsaren i Mycklagård (Konstantinopel), återvändt hem och på gamla dagar slagit sig ned i hemorten och sålunda gifvit socknen dess minnesrika nämn. Derbesöktes nemligen flera märkliga högar och domkretsar på Korsbacken ; och befanns en af de sju stenarne i den ena domkretsen kullfallen. Under samtal om forntid och dess verk, blefvo de gamla vär ringarnes sannskyldiga afkomlingar snart så lifvade, att de närvarande bönderna i Bannkälla by, eller Aniders Andersson i Jon Andersgården, Johan Gustafsson i Thorsgården och Johan Lars son på Körsbacken, genast grepo till spadar och intill; inga andra hyresgäster finnas och jag vet att hon har ett rum ledigt. Kan någonting vara ypperligare under hvilka förhål