Aftonbladet – 6 augusti 1862, sida 2

ännu ett obehag att öfvervinna, Frank, som alltid är till hinder. Hjelp mig att rödja honom ur vägen. Tag med er den äldre systern och juristen och lemna mig ensam med den yngsta för att få saken klar. Det skulle roa mig att se hvad hon egentligen har för metall inom sig.4 Medan mr Clare sade dessa ord till miss Garth, hade mr Pendril tagit tillfället i okt och talat vid Norah. 4Innan jag far tillbaka till staden; sade han, skulle jag gerna vilja tala någta ord vid er i förtroende. AF hvad som tilldragit sig i dag, miss Vanstone, här jag fått en ganska hög tanke om ert förstånd, och som en gammal vän till er far skulle jag vilja taga mig den friheten att tala med er om er syster. : Innan Norah hann svara, blef hon emellertid, till följd af mr OClares önskan, utkallad för att öfvervara sammanträdet med tjenarne. Naturligtvis följde mr Pendril miss Garth. Då de alla tre voro utkomna förstugan, gick mr Clare återinirummet, slöt igen dörren och gjorde med en befalande åtbörd tecken åt Magdalen att sätta ; ig. Hon lydde honom under tystnad. Han sick ett slag upp och ned igenom rummet ned händerna nedstuckna i sidfickorna på len långa, löst hängande, oformliga FUCK om han enligt sin vana bar. Hur gammal är du?4 sade han, i det van hastigt stannade och tilltalade henne ned hela rummets bredd emellan dem. Jag fyllde aderton år min sista födelse-lag, svarade hon ödmjukt, utan att se upp: å honom. Du har visat ett utomordentligt mod för tt vara en aderton års flicka. Har du ännu jvar något deraf? Hon sammanknäppte hårdt sina händer. lågra tårar glänste i hennes ögon och rulade långsamt ned öfver kinderna. Jag kan icke afsäga mig Frank, sade on sakta. SNi fäster intet afseende vid