Aftonbladet – 4 augusti 1862, sida 3

ska cirkulärnoten af: den 3 Maj utlofvade Hösningen. Denna skall gå ut på utfärs dandet af en oktrojerad kunglig ordonnans, hvilken gåfve Holstein en alldeles sjelfständig ställning vid sidan. af, om än icke utom, den danska monarkien. : För det ändåmålet skulle den bestående författningen modifieras. Afven för Slesvig, Jutland och ; Sälland vore danska kabinettet ingalunda obenäget att medgifva en likartad autoInomi (!?) för att afböja den invändningen, att den särskilda ställning, som Holstein finge, vbre en på verkliggörandet af en Eiderstat: Danmark-Slesvigt beräknad åtgård. Men JT derjemte håller danska kabinettet fast vid att iet alldeles icke finns någonanledning att unJerhandla med de tyska kabinetterna om a slesvigsk fråga. Frankrike, England ch Ryssand ha förklarat sig ense i denna uppfattning. — Fedrelandet fogar inga komvusentarier till denna notis. ÖSTERRIKE. Kejsarens broder, erkehertig Karl Ludvig, har den 24 Juli i Zärich trolofvat sig med Frans II:s syster, prinsessan Maria Annunciata. PORTUGAL. Som årets : skörd utfallit ofördelaktigt, ros regeringen komma att i September Å månad tillåta tullfri spanmålsinförsel. Uti Lissabon hade man någon tid varit besväad af en utomordentligt stark hetta. Man bereder sig att med stor ståt fira konunsens förmälning. SCHWEIZ. ;Från Bern telegraferas den 28 Juli: Kanohen Tessins regering har till förbundsrålet afsändt en protest mot hvarje tanke på säntonens lösslitande från Schweiz. Förbundsrådet hade tackat Tessins regering ;ch gifvit densamma sin försäkran om, attden kan räkna på hela edsförbundets understöd. Alla handlingar, som röra annexationsplanerna, skulle tillställas de schweiziska sänlebuden uti Turin och Paris. ITALIEN. Uti italienska deputeradekammarens sessjön den 28 Juli uppträdde deputeraden 8i160 med ett yttrande hvaruti han förklarade att det vore af största vigt, att regerinzen och . kammaren yttrade sig rörande ett af utrikesministern fälldt yttrande, rörande Schweiz, hvilket blifvit orätt uppfattadt. Ratazzi svarade, att Durandos Ord blifvit fullkomligt falskt uppfattade. Italienarne och dess regering vilja respektera schweziska republikens integritet och understödja dess makt. Önskan om afsöndring af något förbundsterritorium hade aldrig blifvit af miaisteren uttalad. Utrikesministern hade blott iadit i betraktande en framtida möjlighet som stode i strid med Italiens ider och änskningar. AMERIKA. Uti en korrespondens från Newyork af den 16 Juli skildras unionens bekymmersarhma ställning söm följer: ?Den närvarande tiden är dyster och utsieten för framtiden är ännu mörkare. Inträder ej någon plötslig och radikal förändribg, så är det förbi med unionen. Det är Hör ögonblicket fråga om nationelt vara elltr icke vara. Regeringen hoppas ännu kuåna hjelpa sig fram med de gamla, länge jörsökta och bepröfvade medlen; men dessa vilja numera icke räcka till. Hängifvenhet och entusiasm låta, lika litet uti en republik; som-i en monarki, dekretera sig nppfråns de äro ölverhufvud omöjliga, om förlroendet till regeringen saknas, och att dedtaicke mera finnes hos folket kan ej mera förnekas. Af de 300.000 man, hvilka presidenten uppbådat redan för tio dagar n, finnas ännu icke 3000 under vapen. Tråtsalla herrliga förespeglingar infinna sig ej tekryterna. i några stater erhålla de till och med 75 dollars i handpenningar. I stället för att komplettera de hårdt medtagha regementena, och på detta sätt bilda sedast slagfärdiga truppkårers söker man blckt att bilda nya regementen, hvilka naturligtvis skola kommenderas af politiei och koda tio gånger så mycket. Men soldaten har medrätta intet: förtroende till politiska beftilhafvare och officerare, hvilka redan fört tusbntals offer till slagtbänken. Dertill vill solllaten veta hvärtör och emot hvem han strider; och äfven folket vill veta detta innan det lemnar nya offer. Men regeringen har i detta hänseende alls ingen plan, alls ingen politik. Förd isläptåg af tilldragelserna vacklar hon; än åt. den ena, än åt den andra sidan, och hvarje steg, som hon gör, är osäkert, lamt eller helt och hållet tförfeladt.: Det stora flertä! let af folket har ändtligen börjat inse att endast slafvarnes ovilkorliga befriande och derb3 konsiderationslösa användande i unio: nens tjenst. kan göra slot på kriget; ja, att man måste skrida till att framkalla slafuppror i de södra statern;y:om man vill öfver: väldiga fienden. Endåst presidenten vacklar och dröjer änduatt fatta sitt beslut. För att ! visan sia goda vilja framlägger han nu inför kongressew ett lagförslag, enligt hvilket: slafvarne på grund at 1860: års census skola friköpas i de särskilda staterna. TLincolb hat: till och med anmodat kongressen att ännu en dag tppskjuta dess prorogaion; som skulle ske idag, på det att kamrarna mitte kilina genast taga detta förslag i öfvervägande och deröfver fatta sitt beslut. Men detär knappast tvifvelaktigt att detsamme blifver förkastadt, och detta är rätt — väl. För ett år sedaa skulleförslaget hafva blifvit mottaget ned jubel och hänförelsey hv deremnot, sedan hundratisentals öffer fal? lit i Kriget, och redan gen kåtegorier af slafvar, såsom de af rebellerna till fält arbeten använda, afidem blifvit förklarade för friag nw kommerdet bestämdt för sent. Det skall fallw sig svårt, att nu pål folket eh ny börda af 800 till 1000 millio;ner idöllårs, som blött komma seperatisterna ; till. nylfay. och-det-ärbestämdt obilligt att at falket farnita Adbtta affer. så mycket mer.