Aftonbladet – 4 augusti 1862, sida 3

AN oo före AA En svensk Moniter för öfver 100 år sedan. I Skandinavisk Gazett läses härom föl jande: ; Det är bekant att åtskilliga mer och mindre lärda försök redan blifvit gjorda på att reducera vår landsman Ericsons uppfinning: Monitorerna till kategorien af gammalt aytt eller tillklassen af dessa inventioner, som oupphörligt göras, glömmas och göras om igen. Några hafva funnit bepansrade skepp hos venetianerne i medeltiden, andra dylika hos engelsmännen i äldsta tider, de grundligaste hafva sökt i Sturlesons sagor och der fudnit en och annan aurtyp till både Merrimac och Monitor. Utan att för egen del vilja göra anspråk på någon stor upptäckt. än! mindre söka förminska betydelsen och äran af. Ericsons uppfinning, kunna viemellertid icke underlåta att åtminstone som ett titet bidrag till kännedomen om Monitorernag anor anföra följande lilla utdrag ur den bekånta danska arkeologen Torkel Klevenreldtsresejournal för år 1741, Herr Klevenfeldt var i Hamburg stadd på resa vidate utåt; i nämnda stad sammanträffade han med-en svensk -hofjunkare Konow och herr Rasenadler; nyss utnämnd svensk legationssekter i. Frankfurt .(med 400 dukaters årlig! gage). Klevenfeldt kom-att språka med Jem om det gängse ryktet att Sverge hade förklarat muskoviten krig. Konow yttrade sig emot kriget, men Rosenadler, efter de franskes, deras al!ierades, printipiumX, höll öre att folket borde åderlåtas, eftersom blädet. hos detsamma var så hetsigt, och nenade att kriget så mycket heldre kunde böfjas närsomheldst, som man i Sverge redan egde allt färdigt hvad till ett krig behöldes. Rosenadler berättade då vidare, att mar Sverge nu hade uppfunnit många nya slags krigsmaskiner, deribland en sort flata pråmar, hvilka nertill voro klädda med stärk kork, men. ofvantill voro belt platta och täckta med koppar; dessa farkoster skulle bräkas såväl till att Sevitera landgång vid sjöstäderna, com till att sjelf göra landgång hos fiendenX. Rosenadler försäkrade Klevenfeldt att härtill voro dessa pråmar makalösa, emedan de aldrig kunde skadas hvarken af bomber eller skott.4 Vi erkänna oss icke vara tillräckligt bevandrade i den svenska krigshistorien för att veta om dessa korkoch kopparbepansrade fartyg någonsin varit använda på fullt allvar. och bestått sitt prof i någon af-.den tidens sjöfäktningar: Måhända stödde sig Rosenadlers berättelse endast på några mer ellår Mindre lösa projekter, hvaårom han kunnat hört tålas hemma i fäderneslandet, men i hvad fall som: heldst her den lilla notisen hos Klevenfeldt. sitt intresse, ochen kännare ex Ipröfesso ihvad itillvkrigeskonstens historia hörer; torde af den här gifna vinken kanna jörmås ått taga närmare reda på rätta sammanhanget härmed. NORGE. Professörn i botanik, Blytt, har aflidit i Köpenhamn. Apvgfartyget Bergen har stött på en klippa och fått. ett stört hål i botten. Det flöt fram till Aalesund, emedan vattentäta skott hindrade vattnet från att tränga in i någon annan-del än förftummet: På emigrantfartyget Hebe fänns vid framkKomsten till Amerika 3 passagerare mera än vid afseglingen från Stavanger. Dessa3 hadeblifvit födda ombord: RÖR Fråga är å bane om sammanslående: af postoch . telegraftjenstebefattningarne på. mindre stationer. Förslag är väckt om en gasinrättning i Stavanger. ; Bildhuggaren Glosimodt har hemsändt från Rom en medaljong i elfenben af skal-den Björnson. Följande björnhistoria berättas från Stavangers-oOrten: I Fossand socken hade en björn huserat illa i vår, i det han slagit 12:kor och flera andra djur: En dag i förra månaden tyckte man att detta gick för långt, och två unga pojkar begåfvö sig ut.att mota: Olle i grind: De voro endast beväpnade med gamla förrostade fågelbössor. De träffade björnen, och den ene7 af pojkarne lade genast an och sköt samt träffade björnen i -ryggraden så-att denna blef knäckt, björnen föll ned på hasorna, blef sittande på det sättet, visade tänderna 6ch grinade fruktansvärdt. Den andre ynglingen skulle nu skjuta, men kunde ej få skottet i den gamla rostiga bössan att brinna af, atan begge försökte derföre att gifva björnen nådestöten ;.med. stenar. Men detta tjenade ej till