hon var ?hans maka inför Gud?, föresatte hon sig från första dagen att alltid så fylle sitt kall att verlden ej skulle kunna få en anledning att misstänka att hon ej vore hans lagliga hustru. Det är i sanning få qvinnor som ej kunna fatta ett fast beslut, ihärdigt vidhålla det och raskt handla, då deras dyrbaraste intressen stå på spel. Mrs Vanstone — kom ihåg att hon nu eger rättighet till detta namn — mrs Vanstone hade mer än vanlig andel af qvinlig ihärdighet och qvinlig takt, och hon tog under denna första tid alla de nödiga försigtighelsmått, som hennes makes mindre snabba fintlighet ej hade makt att uttänka — försigtighetsmått, som de till en stor del hade-att tacka för bibehållande af deras hemlighet under sednare tider. Tack vare denna klokhet, följde dem ej en skugga af misstroende vid deras återvändande till England. De bosatte sig först i Devonshire, egentligen emedan de derstädes voro långt aflägsnade från den nordliga del af landet, der mr Vanstones familj hade varit känd. Af hans ännu lefvande anhöriga hade de inga besvärliga efterforskningar att befara. Han var fullkomligt fremmande för sin mor och sin äldre broder... Hans gifta syster hade blifvit förbjuden af sin man (som var prest) att hafva någon förbindelse med honom, alltsedan den tid då han förde det beklagansvärda lefnadssätt, uti hvilket jag redan nämnt att han kastade sig efter sin hemkomst från Canada. Några andra da ägde han ej. Då han och miss Blake lemnade Devonshire blef deras nästa hem detta ställe. De hvarken sökte eller undveko uppmärksarchet, lefde lycliga inom sitt hem med sina barn och i ett stilla, landtligt lif. De få grannar, som utgjorde deras anspråkslösa krets af bekantskaper,