TEKNISE TIDNING. Segelslupar som ej kantra. Den tragiska händelse, som nyligen väckt en så allmän bestörtning i hufvudstaden, ber erinrat om en nu mera redan gammal uppfinning, hvilken, om den varit använd 7å den segelslup; som i förra veckan gick uuder med snart sagdt. en hel familj på Lila Värtan, sannolikt skulle hafva förekommit olyekan. En engeleman, Raph. Clint, uttänkte för nära fyra årtionden sedan ett sätt att anbringa tackling och barlast på segelslupar, hvarigenom deras kantring hindrades; han oftentliggjorde sin uppfinning till allmänhe tens begagnsnde, och belönades derför 2! Society for the encourogement of arts and sciences i London, sedan Elder hunnit blifva praktiskt bepröfvad. Ett af profven verkställdes i Maj 1824 utanför Gravesend med en valfiskbåt, som blifvit utrustad på detei Clint uppgifna sättet. Under en så våldsan: vind att Gravesendbåtarne måste refva se gel, och lågo med nära halfva däcket un der vatten, ilade valfiskbåten fram med fulla segel och nästan utan all lutning. nrättningen består deri att master, tackling och barlast icke äro fästade vid far kostens botten eller sidor, utan befinnas på eller i ett särskildt inuti båten befintligt litet skråf, som är likasom tvärhugget för. ändarna, och, medelst en i kölens vertikalplen liggande axel, upphängdt vid bjelkar och sparrar inuti båten, likt en vagga som svänger sig på två axeltappar. Denna vagga behöfver ikväl ej intaga mer än en del af fartygets midt; ty om flera master erfordras, än som få rum på vaggan, kunna de, jemte deras tackling, fästas vid från vaggan utgående spröt eller armar. För att i en smal båt kunna gå fram och åter mellan båtens än dar oaktadt vaggan intager midten, bör den på något ställe: vara försedd med en stark regel, som kan skjutas fast i en haspa ellerring 1 relingen, så att vagga, mast, o.s.v. kunna ärigenom låsas fast och förblifva orörliga. Men under segling drages denna regel un dan, så att vaggan då må kunna fritt luta sig efter vinden, utan att bringa sjelfva bå ten i-lutnivg. -Barlasten är så afpassad el ter tacklingens och seglens vigt att, om ma sten lutas ned parallellt med vattenytan och seglen genomblötas, barlasten förmår lyfta alltsammans upp igen i lodrät ställning. genom den motvigt den utöfvar. -Härat följer att masternas, tacklingens och barlastens gemensamma tryck, i hvad lutning masterna än må befinnas, alltid verkar lodrätt i det plan som är gemensamt för axeln och köen, men icke sträfvar att hvälfva båten åt sidan. En bland de större förmånerna vid denna anstalt är, att båten kan vara mycket sma lare än vanligt, i jemförelse till sin längd. Clint sjelf gör den sju gånger så lång som bred. Men genom en större längd vinnes en lättare och säkrare segling. Hvarje segel; hvarje stång, hvart tackul har föröfrigt samma ställning, som på tnp annan farkost af samma slag; så att inger ting nytt är vid manövreringen att iakttaca genom ifrågavarande inrättning. Uppfinningen är :beskrifven och afbildad i Gills Technical Repository för April 1825. och, som vi tro, äfven i något häfte, för samma år, af London Journal of Arts. Oaktat deprof Clints tacklingssätt bestått. tycks det likväl icke hafva lyckats göra sic gällande hos sjömännen. Detta är lätt för klaradt om man besinnar dels den engelska envisbeten för det gamla och invande. dels den hånfulla harmen öfver dylika på fund, som skulle kunna sätta hvar och e Jandkrabbat i stånd tt manövrera lika sä kert i en storm som den mest väderbitre sjögast. Förbättrade ståltrådslinor. Man har för någon tid sedan ber förfärdiga linor och dragremmar af ståltråd eller jerntråd, i NERE ret hampa, och på sådant sätt fått dem långt böjligare än de förut ensamt af ståltråd: sammansatta, .men det oaktadt af en ofantlig styrka. Linorna förfärdigas på det viset att man om kring en tågpartaf hampa lindar till 1012 ståltrådar skrufformigt, och af 5:till 6 dylika litsor slår linan eller kabeln. Platta. linor, ovanligt starka slås af 6 till 8 runda parter, liknande dem fil linor eller kablar, men som läggas utsträckts bredvid hvarandra och förenas bandformigt medelst urglödgad jerntråd. Ett sådant band, ov 5 tums bredd, 4 tums tjocklek och 16 skålpunds tyngd pr fot, bär 100 centner (Braunschweigska mått och: vigter) :Ett dylikt af ståltråd, 4 tum bredt, 1 tum tjockt och 14., E tungt pr meter. har till och med burit 1400 centner utan. att brista. En särskild förmån har industrien hemtat genom dylika bands användning till rörelsce öfverflyttande; i Emmendingen öfverföres på delta sätt rörelsen från ett vattenhjul om 15 hästkrafter till en 1960 fot aflägsen fabrik, med endast 3 bästkrafters rabatt. I Logelbach öfverflyttus 62 hästrafter från ett vattenhjul om 64, som befinnes på 800 fots afstånd ifrån arbetsmaskinerna.