Aftonbladet – 25 juli 1862, sida 2

hvitt siden, är serdeles smakfull och dyrbar; nedanom en med strålar omgifven nordstjerna framställer den stadens vapen, tre bockhufvuden blått fält. som är omgifvet af en eklöfskrans. Uti alla fyra hörnen äro anbragta tvenne eklöfsqvistar, hvilkas korslagda stjelkar äro omvirade af guldslingor. Fanstången slutar med en föryk lanspets, på hvilken Sverges vapen, tre kronor i blått fält, med en kunglig krona derofvan synes; nedanom denna spets svajar en blå och gul vimpel med breda guldfransar. — I samma tidning berättas: I slutet af förra veckan blefvo tvenne kor, begge tillhöriga en torpare, af en björn ihjälrifna vid Ahlsjö fäbodevall på gränsen mellan Forssa och Delsbo. Kort före midsommar blef, enligt hvad oss är meddeladt, en björnunge ihjälslagen uti närheten af Hållås fäbodevall i Bjuråker. Dervid lärer så hafva tillgått, att en bonde från Ängebo i Bjuråker, som åtföljd af sin hund, men endast väpnad med en yxa, gått uti skogen, plötsligen stötte på en årsgammai björnunge, som af hunden drefs upp uti ett träd. Icke vågande ensam angripa ungen af fruktan att björnhonan skulle vid ennas skrik inställa sig, skyndade bonden till den närbelägna fäbodevallen och sökte öfvertala några karlar, som der befunno sig, att följa med tillbaka. Då dessa icke vågade deltaga uti den farliga jagten, grep en af vallflickorna en yxa och gjorde sällskap med bonden tillbaka. Björnungen, som tagit sin plats på en gren ej långt från marken och der fortfarande bevakades af hunden, blef snärt dödad af ett par yxhugg samt återförd till f.bodevallen utan alla äfventyr och utan att modren låtit se sig. — Den i Helsingborg för Fredriksborgs sångförening gilna festen skildras i ÖresundsPosten sålunda: Fredriksborgs sångförening hitkom i går med angaren Hamlet vi middagstiden och mottogs af festkomiten, Helsingborgs sångförening och en talrik samling af stadens invånare och brunnsgäster. Hamnen var rikt klädd med flaggor. Medan ångbåten lade till; helsades danskarne af Höganäs musikkår med Kong Christian stod ved höien Mast, som af danskarne besvarades med: Kung Carl den unga hjeltet. Gästerna fördes härefter till sollennitetssalen, der danske konsuln postkommissarien v. Björnmarck å Helsingborgs stads bög, helsade de danska gästerna välkomna. Här: mottogo värdarne sina gäster och förde dem till sina hem. Helsingorgs sångförening hade arrangerat middag för 30 af de främmande. Kl. 4 samlades deltagarne i festen vid rådstugan och tågade med de danska, norska och svenska fanorna i spetsen, med musikkåren och derefter Helsingborgs :sångförenings fana, till Ramlösa. En böljande menniskomassa och en file af vagnar följde detta sångaretåg, som vid framkomsten helsades välkommet af en bland festkomitens ledamöter, bankkamrer Karlson. Till svar härpå afsjöng Fredriksborgs sångförening en Hilsen til Svettiga, förf: at O. Ingemann, ordförande för föreningen, hvilken sång också utdelades. Derefter besteg boktryckaren Borg talarestolen och framställde Danmarks betydelse i nofden, såsom det der icke allenast företrädesvis utvecklat det skönas id, i den diktande och bildande konsten, utan äfven såsom det der gått i spetsen för utvecklingen af frihetens, jemlikhetens och broderlighetens ider; tal. utbragte slutligen en skål för Danmarks ädla brödrafolk, hvilken med entusiasm tömdes. Nu ljöd signalen till sexa, som var förträffligt arrangerad af restauratören Hultman i brunnssalen. Efter intagandet häraf uppträdde borgarrepresentanternas i Fredriksborg förman handlanden Möller, som utbragte en skål för Sverge och sedan inbjöd Helsingborgarne till ett återbesök. Dr Petersen talade varmt för enighet i norden. -Sedan församlingen åter förflyttat sig ut i det gröna. uppträdde mag. och amanuensen vid Lunds universitet Duner och tackade Fredriksborgs invånare för deras mot: de svenska studenterna visade välvilja. Skolläraren Ingemann föreslog en skål för konung Carl, hvilken af dr Petersen besvarades med en skål för kung Fredrik. Handl. Hedstrm, såsom ordförande för Helsingborgs sångförening, framförde dennas helsning till tedrikslinrgs sångförening. Hr Ingemann utbragte en skål för qvinnan i norden, och stud. Callmer frambar en helsning i bunden stil till de danska hedersgästerna. Turis kandidat Östergaard föreslog en skål för Helsingborgs skarpskyttekår såsom den förstbildade i norden. Talarestolen bestormades sedermera, och vi torde ej behöfva säga, att stämningen var skandinaviskt varm och att glädjen stod i högan sky. Såsom ett angenämt intermezzo må nämnas, att den gamle, folkvänlige, utmärkte och frisinnade generallöjtnanten och chefen för telegrafverket I riket Akrell hedrade festen med sin närvaro. Handl. Heditröm utbragte en skål för den ädle veteranen, den förste kämpen för folkbeväpringen i vårt land. För ryttmästaren Tornerhjelm, som äfven blandat sig i folklederna, tömdes ock en skål. Kl. half 9 skedde återtåget, och åstadens torg tömdes de sista skålarne för de danska vännerna. Ett litet missöde inträffade, i det ångfartyget Ophelia, som skulle föra danskarne tillbaka, och hvars -kaptenlofvat vänta något utöfver den vanliga afgångstiden, afseglade hastigare än tillbörligt var, så att en 10 å 15 af de resande måste stanna qvar öfver natten. Kapten Sörensens taktlösa beteende härvidlag, som väckte allmän och rättvis förbittring, gjorde ock att man här ej fick såsom man önskat följa de bortresande till hamnen och der säga dem det sista farväl. Då tåget med fanor och musik nedkom till bryggan, lade ångbåten ut. — Militärbefälhafvaren på Gotland öfverste Gyllenram har till konungens befallningshafvande på ön aflåtit följande skrifvelse som af. Gotlands Tidning mycket lofordas: Hos konungens befallningshafvande får jag äran anhålla om kungörelses utfärdande derom, att konventionens föreskrift i 3:dje momentet af sednare serien (3:dje mom. af 12:te punkten i den tryckta kungörelsen af den 9 April 1811 om konventionen) hädanefter skall tillämpas på följande sätt: 1:o0 Att husbönder, arrendatorer och hufvudmän för rörelser hädanefter skola uppföras i mönsterrullorna eller infanteriet såsom en särskild kår, hvilken skall benämnas Landtstorm. 2:0 Att de personer, som anse sig tillhöra denna kår, böra lagligen styrka sin rättighet dertill hos