Aftonbladet – 24 juli 1862, sida 3

Under sådana förhållanden ... skulle det väl vara obehörigt eller olämpligt att hver öch en i sin mån erinprade om den enskildes pligt i fråga om allas: medverkan i och för upplysningens spridande till alla? ... I Sånnt är att denna den enskildes medI verkan skall i hög fe befrämjas, pådriti vas genom sådana lagar som t. ex. den nya i kommunpalförfattningen, och att hvad vi här jäsyfta sålunda är genom statsmakternas öf : verensstämmande beslut på god väg att blifvz: ten lefvande verklighet: Men hafva vi här ej alltför mycket misstagit oss i fråga om iden snda som i undervisningsfrågans bedrijvande ännu är på så många håll rådande. sä synes dock den enskildes pligt i det här i förevarande hänseendet ej nog mycket kunn: framhållas. Detta gäller oss alla. Vär litteratur; för alt i förbigående vidröra den frågan, hur fattig är den t. ex. icke på goda skolböc ker, på god folkläsning. Här fattas god: läseböcker för såväl hemmets som skolan: undervisning i nästan alla ämnen. Brister i detta hänseende är icke den minsta anledningen till den nitiske sko!lärarens, lära rinnans och modrens förtviflan i fråga on en lycklig lösning af deras vigtiga uppgift. Hvilken täflan vore mera berättigad, mera ärofull än den ett söka uppfylla detta allmänna stora behof. Btaten visar sig beredvillig att uppmuntra och understödja den-1 samma. Fattas blott, att den enskilde gripes af medvetande öm hvad dess frid tillhörer äfven i denna fråga. Sverge har ett sällskap för utgifvande af skrifter till nyttiga kunskapers spridande. Dess tidskrift heter XLäsning för folket.4 För 3 rdr rmi om året blir man ledamotaf det sällskapet. Ka man för ett högre, ädlare ändamål offrå der ringa summan? Den betalar 50 rdr rmt för hvarje tryckt ark af skrifter som dit inlemnas. Hvilken förvärfvad penning skulle kunnr vifva rikare tillfredsställelse än ett sådan: honorarium?? Och likväl — det grämer 08: alt behöfva anföra det — detta sä TR det enda i Sverge för ett dylikt stort och heligt ändamål, räknar dock endast 7 å 600 ledamöter, under det stt ett dylikt sällskap ; Nörge räknar flera tusende. Låtom oss ännu en gång erkänna, att der allmänna andan i denna fråga sedan de sednare Åren visat ett stigande i värme oc vakenhet. Stiftandet af soekenboksamlinlingarne — ett af den sista tidens vackrast och betydelsefullaste drag — vittnar der om. Man är, — vi upprepa det — på gor god väg och framtidsutsigterna, som frå nna punkt erbjuda sig, vidgas alltmer oci mer. Men, må det förlåtas oss, om vi äro otåliga, om Vi fordra mer och mycket mer. Det är så lätt att af silt öfverflöd skänka ett eller annat hundrade rdr till dylika ädle ändamål; men — det. personliga deltagan det, den personliga nitälskan, besöken iden fattiga modrens hem med uppmaningar, med uppinuntran, med uppoffringar för att upplyga henne cm hemundervisningens betydelse. för att sätta henne i stånd att egna sig deråt... det är detta som vi anse mer än något annat mäktigt att åstadkomma den lefvande, inbördes vexelverkan mellan hemme! och skolan, förutan hvilken skolans arbete alltid skall blifva mer eller mindre otillfredsställande. Hvärje län har sitt RR eg Men bland dessa husbällningssällskaper är det oss veterligen endast ett, som i since stadgar inrymt plats för — en paragraf, sun ör undernisningens och uppfostrans sak till föremål för hushållsningssällekapets medver kan, Det är Skaraborgs läns hushållnings sällskap. För vår del skulle vi anse denne sak vara lika vigtig som hushållningen och skulle -derföre föreslå att i hvarje län bil dade sig ett uj pfostringsstllskap. Liksom nä stan hvarje län anställer länsagronomer. borde hvarje län anställa skolmän, uteslu tande egnade åt befrämjandet af hemunder visningen och skolundervisningen. Det vore ej mer än billigt, att, när länens hushållningssällskaper erhållit betydliga andelar af den s. k. bränvinsutminuteringsafgilten, dt läte en större ådra af denna inkomstkälla Iströmma ut till befruktande af hemmets oci, skolans lif. Det syves till och med vara å mycket mera rättvisa deruti, som dessa medel just äro åstadkomna genom beskattning icke blott ,på ett näringsfång uten äfven på en last, som en felaktig lagstiftning en tid bortåt gaf fart, och som derföre borde till en betydlig del användas på mec:et att förekomma den dastens vidare uibredning. Man skall invända, att staten förordnat skolinspektörer.. Ni svara: staten har äfven jrörordnat: statsagronomer. Men är detta väl n0g? ... Kunna skolinspektörer, som endast häfva några veckors tid om året ätt egnt it uppsigten öfver undervisningen, som endast kunna offra några få timmar eller dasar åt hvarje skolas undervisningsoch upp irostringsförhållander, verkatillfyllest? ... Ar Jet icke för en grundligare kännedom om: lessa förhållanden inom hvarje socken nöd vändigt att känna de särskilda kommunalr .eh -ekonomiska förhållanden, som inon avärje kmärskild socken ligga till grund för I andervisningen och uppfostrans bedrifvande I ferstädes? Oeh huru kan detiblifva möj igt för skolinspektörerna att under vissa ha ma besök göra sig förtroliga med allt deta iller är det nog, att de endast under någr: immer i skolrummet söka utreda huruvid: skolan uppfyller sina lagstadgade skyldig ireter? Behöfdes icke en ständig uppsigt öfver I nöje från den Tätta synpunkten. Hur in jnerligt han älskar mig!4 tänkte hon. Et Sr väntan Br tan rigtig HR GR fKr haAnam