Aftonbladet – 23 juli 1862, sida 3

sade dessa ord; och han lemnade.henne utan att.en enda gång se sig tillbaka. Hon väntade — väntade en ganska lån und och aldrig kom han tillbaka. Til ut drefs hon af sin växande oro att följa efter honom in i boningshuset. En aldrig jörr erfaren tvekan kom hennes hjerta att klappa, då hon långsamt närmade sig dörren. Aldrig hade hon sett sin enkla, godynta for så djupt rörd, som han blef det vid hemnes bekännelse. Det var nästan med rrukten hön emotsåg sitt nästa möte med honom. -Hon gick sakta af och än i förstugan, under en. känsla af blyghet som var benne ås oförklarlig, och med en rädsla lör att-blifva sedd-och tilltalad af sin syster eller miss Gartb, som-gjorde henne nervöst ömtålig för det minstabuller i huset. Dörren till förmaket öppnades, medan hon vände ryggen deråt. Hon spratt häftigt till, vände sig om och såg sin far komma ut i förstogan ; hennes hjerta slog våldsamt och bon kände att hon bleknade. Annu en blick honom, då han kom närmare, lugnade enne åter. Han var lugn, men såg icke tlad ut som vanligt. Hon märkte att han alkades och tilltalade henne med en grann2 vänlighet som ver mera lik bans sätt ;t hennes mor, än det, som han vanligen :itog emot henne sjelf. Ga ing mitt barn, sade hen, i det han :y0 öppnade dörren lör henne. tag til a mor nilt i Virskola ånvändd der ipka på saken, Magdalen, och i morgon kola du eh Frank få veta hvad vi tagit för beslutxt Hennes ögon fingo ett uttryck af glädje då hon betraktade hans ansigte, och; deri