Aftonbladet – 23 juli 1862, sida 2

Article Image
ungefär 2, eller 3 alnars djup på det sätt, att personer gå ut i vattnet till midjän (det finnes ej ens en ökstock i sjön), och stående så djupt i vattnet upphemta de gyttjan medelst på länga stänger fästade spadar. Oriktig är ock den uppgiften att det i grannskapet finnes ett par laor, der man kan få tak öfver hufvudet och att de sjuka ligga under sina vagnar. I grannskapet fanns nemligen ej några lador, -men väl på en half fjerdingsvägs afstånd 3 torpställen, der en delat de sjuka hade sina föga afundsvärda logis: Andra bodde mera aflägset dels i Elingärde, dels i Hakhult, Horred, Wasse, Sköga och andra stöllen. Till följd -teraf att inga boningshus finnas nära sjön, samt deraf att marken är särdeles oländig och att ingen körväg finnes till sjön, utan blott till ett ställe på en -, mils afstånd derifrån, lida de sjuka badgästerna mycket, då de skola begagna sig af det omedelbara badandet i sjön. Önskligt vore derföre om någon ändring i detta afseende åstadkommes af någon med tillgångar försedd person. Utan tvifvelsskulle han ej utan vinning i materielt afseende åtaga sig detta. Passande plan finnes att nära sjön uppföra en eller flera byggnader för de eländas begqvämlighet. Af de många vidskepliga fördomar, som förut der varit i svang, t. ex. att bådningen borde ske söndagsoch torsdågsmorgnarna tillika med annat skrock, hafva de flesta försvunnit. Jag tror att ryktena, som växa, i det de-gå, föra mera vidskepelser än som någonsin förekomma eller förekommit vid sjön. Man hade sagt att:personer offrade i sjön, men något sådant sporde ej referenten ega rum på stället. Törhända har någon okunnig vidskeplig menniska gjort det, men säkert är att något sådant ej förekom eller hördes under referentens vistelse på stället. Till slut må upplysäs att berättelsen der ute sade att samma Helsjö eler Hellesjö, ej stora eller lilla Horredsjön, för 50 år sedan varit lika mycket besökt, som under de 3 eller 4sista åren och att hvarje år under långa tider några personer badat i densammay för att således söka Helsan. Förlidet år och året derförut hade än flera än i år besökt sjön, af hvilka ganska många, isynnerhet de med giktvärk och i allmänhet med reumatiska åkommor behäftade, på kort tid blifvit botade. Referenten talte med en gosse från Horred, som för tandvärk genom att några gånger bada i sjön fiek-bot. Detta hände förlidet år. 7 Flera exempel att förbigå. För bröstlidande och dylika sjukdomar erhålles mera sällan hjelp. Referenten talte vid sådana sjuka, som lemnat sjön utan märkbar förbättring. Ändtligen tillägga vi att man må billigen förkasta såväl de enas vidskepliga begagnande af de medel Gud nedlagt i detta liksom i många andra vatten, som ock de andras lättsinniga förnekande att badandet deri har någon god verkan. Referenten är fördomsfritt fullt öfvertygad att denna lilla utmärkt pittoreskt belägna sjö är värd att närmare tagas i betraktande och undersökas af någon skicklig läkare och att anstalter till någon beqvämlighet må göras för de många, som besöka densamma. Länsstyrelsernas första årsväxtborättelser. i rån Gefleborgs län (dat. den 21 Juli): Väderleken under sistlidne höst var särdeles gynnsam och tillät höstkörslornas verkställande i rätt tid, hvarefter jorden fick tillfrysa innan snö föll. Vintern, i allmänhet mild och med föga snö, efterföljdes af en i början blåsig, men 2 FÖRR varm och torr vär, hvårundersådden, före medlet af-Maj börjad, kunde till större delen vid slutet af månaden fullbordas, hvarefter ett för utsädets groende välgörande regn föll, ätföljdt dock af kyla, synnerligast under nät terna, så att till och med frost visade sig. Under sista veckorna af Juni månad inföll ett ovanligt starkt regn, hvarigenom alla vattendrag hastigt stego och öfversvämmade lågländta ställen, .hvarefter väderleken varit ostadig. Arsväxsten har följande utseende: Hvetet, som öbetydligt odlas, är frodigt. Rågen, ovanligt vacker, men på många ställen nedslagen af starka och ihärdiga regnskurar, så att icke fullständig matning är att befara. Korn, blandsäd och hafre, länets hufvudsäden, äro i allmänhet särdeles vackra och frodiga, ehuru på några ställen besvärade af ogräs. Arter och vicker äro vackert uppkomna. Potates och andra rotfrukter jemnt uppkomna, hafre af frodigt utseende. Linet frodigt men å några ställen angripet af frost och regn. Gräsväxten, som å sanka ställen lidit af det höga vattenståndet, lofvar på högländtare ställen en riklig afkastning; dock har å några ställen visat sig gräsmask som gjort någon skada. Från Göteborgs och Bohus län (dat. den 18 Juli): Väderleken sistlidet års höst var särdeles gynsam för jordens beredning, så att af råg och hvete betydligt mera utsåddes än hvad som under de närmast föregående åren egt rum; och som under vintern icke obetydligt snö föll, hvarigenom höstsädet skyddades för vinterkölden, har denna omständighet, i förening med omvexlande torka och regn under våren, haft en fördelaktig inverkan på detta sädes utveckling. Vårsädet, som började i sista dagarne af April och afslutades vid utgången af Maj månad, verkställdes under derför tjenlig väderlek. Sedan sistnämnde tid har dock regn nästan dagligen fallit; och ehuru årets a derigenom bringats till mycken frodighet, är det dock att befara att den ymniga nederbörden och den hittills alltjemt rådande kyliga väderleken verkat menligt på skörden, synnerligast i trakter med sidländt belägenhet. Förhållandet med de särskilda sädesslagen kan för närvarande anses vara följande: Höstsädet af hvete och råg, som i följd af storm och regn under blomningen flerestädes blifvit ojemnt matadt och nedslaget, torde dock kunna antagas lemna skörd öfver förhållandet i, medelmåttiga år, derest 1jenlig väderlek under bergningstiden inträffar. Vårsädet af korn, blandsäd och hafre samt ärter, bönor och vicker, är på högt belägen mark särdeles vackert, men på sank jori hafva väta och kyla skadat växtligheten; kan antagas lemna fullt medelmåttig skörd, under: förutsättning dock att ett gynsammare förhållande med väderleken snart inträder. Potatisen har ej ännu vunnit den utveckling att något omdöme om afkastningen af detta säde kan lemnas; dock är fara för handen att detsamma å sidländt mark tagit skada af den myckna nederbörden under sommarens EA Höskörden, såväl på de naturliga som på de artificiella ängarne, synes blifva god. i Riksdagsmannavalen. Borgareståndet: Wenersborg: Rådman Börjeson, med 102 röster af 51 personer. Närmast i röstetal DOREEN YEO REA skulle tala. Han sansade sig slutligen och sade endast dessa ord: Du förvånar mig, talad

23 juli 1862, sida 2

Thumbnail