Aftonbladet – 18 juli 1862, sida 3

timmars Vvapenöfningar å fältet tågade skarpskyttarne för första gången under egen fana och klingande spel till och genom staden. På aftonen egde målskjutning i skyttegillets skjutbana rum. -— Om den i Carlskrona firade Pultavafesten berättar Blekingsposten för den 11:e: Nästlidne onsdags afton firades å Storkällaren härstädes en fest för Carl XII:s minne. Denna fest var enkel, såsom den konung sjelf, till hvars minne den blifvit anställd, och bivistades af omkring 150 personer. Festen blef hastigt beslutad, hvadan inga dyrbara dekorationer hade kunnat anskaffas, hvilka icke heller hade varit lämpliga vid en fest sådan som denna. Sa snart alla deltagarne voro allmänt samlade, föreslog öfverbefälhafvaren för Carlskrona skarpskyttekär, löjtnant Cederschöld, en skål för konung Carl XV, hvilken skål tömdes under fanfarer och med ett entusiastiskt niofaldigt hurra, hvarefter folksången uppspeltes af marinregementets musikkår. Derefter uppträdde rådman Nerman och föreslog en skål för Carl XII:s minne, hvarefter rådmannen uppläste af signaturen Rdt för tillfället författade verser. Härefter uppträdde, på begäran, kyrkoherden Runstedt och föreslog en skål för de vid Pultava fallna hjeltarne. Talaren slutade med ungefär dessa ord: Ett ungt Sverge har uppstått, måtte detta unga Sverge, sådant det uppenbarar sig i den nu pågående nationalbeväpningsrörelsen, likna det gamla Sverge, hvarefter talaren yttrade: Frid och välsignelse öfver, icke allenast de svenskar, som föllo vid Pultava, utan öfver hvarje svensk man, som faller i striden för vårt gamla, kära, herrliga fosterlands försvar! Vid festen, som slutades kl. 9 på aftonen, hade man nöjet se några af flottans officerare, till och med af högre grader. — Civilingeniörerne Englich och Hanssen hafva till magistraten i Göteborg inlemnat ett förslag till kontrakt emellan ifrågavarande myndighet och nämnde ingeniörer rörande Göteborgs förseende med vatten. Om förslaget, hvilket är att betrakta såsom grundvalen för underhandlingar i saken, i sina hufvuddrag vinner stadfästelse, så skulle vattnet tagas från Säfveån.samt bassiner och maskiner för dess uppfordring anläggas. förmodligen vid foten af det berg, som ligger mellan skansen Lejonet i östlig riktning och nya begråfningsplatsen. På toppen af detta berg skulle i så fall en större reservoir inrättas, samt en mindre på någon af höjderna i stadens omedelbara grannskap, t. ex. på bergterrängen mellan Haga och Malorna. Denna mindre reservoir finge då en höjd af omkring 150 fot öfver elfvens vatten, hvarigenom den blefve tjenlig till att förse med vatten vid eldsvådor i de högre belägna delarne af staden. — Från Wadst:na skrifves den 16:e: Vi hafva nu haft några vackra och soliga, ehuxu ej just särdeles varma dagar, hvilka med ifver. begagnats för höbergningen. Om torr väderlek nu får fortfara, tro vi att landtmannen ej får synnerligt skäl att klaga öfver årsgrödan. — I Jönköpingsbladet skrifves den 15:e: -Väderleken är — om man förbiser några regnnk i lördags — då detta skrifves (måndags förmiddag) vacker tredje dagen å rad, något som förr icke egt rum under denna sommar. Emedan förändringen inträffat samtidigt med ett månskifte, hoppas mången deraf på fortfarande vackert väder; men hvarken vetenskap eller erfarenhet bekräfta tron på månskiftenas inverkan å jordens atmosferförhållanden: EmeHertid finnas andra tecken, som antyda en bättre väderlek: -barometern är i stigande, flugor och insekter, som hittills varit ganska sällsynta; börja framkomma 0. s. v. Skulle dessa tecken slå in, Iså torde man ännu hafva hopp om ett godt år; att börja med vore en veckas högsommar nog att betrygga en riklig höskörd. — Från Söderåkra i Kalmar län skrifves till Barometen den 13:e: Genom den myckna nederbörd som före midsömmar tog sin början och ännu nästan dagligen fortfar, hafva åarne uppsvällt till verkliga floder; mången vår, då is och snö gått sin kos, har vattnet icke stått högre än nu, midt i högsommaren. Höslottern är inne, men huru skall man kunna berga höet å mossar och kärr? knappast någon topp af gräset — helst i större mossar eller ådalar — är synlig öfver vattnet. På sidländta åkrar har vitgrödan tagit en obotli; skada, ty antingen står den alldeles afgulnad eller är den rent af utgången; på hög eller väl afdikad jord ser den deremot;vacker och lofvande ut. Så vidt kunnigt är, har råggrödan icke tagit någon skada, fastän med mognaden deraf torde komma att dröja något öfver vanliga tiden. åf tant a Fn AR — Från Borås ekrifves den 15:e: Efter flera veckors regn och kall väderlek har nu några klarare dagar inträffat, så att man har hopp om att få den inom denna ort rikliga höskörden någorlunda oskadad inbergad, då slottern numera allmänt pågår. Får man ett något gynsamt väder för inbergning af såväl gräs som säd, har man att fägna sig åt ett bördigt år. Inom de flesta delar af Sverge är förhållandet nära nog detsamma, och från grannstaterna afhöres mera allmänt samma fägnande meddelande: — Från Helsingborg skrifves i. Öresunds posten den 14:e: Den -regniga . väderleken utan värme fortfar och ingifver farhågor för årsväxten, som annars här i provinsen, liksom i Danmark, står särdeles lofvande. Höskörden torde redan hafva lidit betydligt i sidländtare trakter. Juni månads medeltemperatur har också varit ovanligt låg, nemligen, enligt en beräkning i Fedrelandet, 11,62 grader, eller något under de 72 sednaste årens medeltemperatur. Regnmassan har varit ofantlig, eller nära nog dubbelt så stor som vanligt denna månad; 21 dagar hafva varit regndagar, ett antal, som man ej kan minnas sedan 1819. Hvad vindarne angår, hafva äfven de mycket afvikit från det vänliga, enär sydvestvinden förekommit vida oftare än vanligt, hvaremot N., NO., O. och SO. varit sällsyntare. — I Gotlands läns Tidning skrifves den 17:e: Om väderleken under sförre delen af nu tillryggalagda sommar erfar man från fasta landet äfvensom från Finland, att den öfverallt varit mulen, kall och mycket regnig. Från några trakter skrifves att det starkt ihållande regnet nedslagit säden och att utsigterna för den lof: vande skörden mer och mer förminskas. Från s de flesta orter inhemtas dock att oaktadt den kalla väderleken höstsäden äfvensom höet lofvar rik äring. Enahanda kan med fullt skäl sägas om Gotland. Under den regniga ochkalla Oktoberluft, som rådt härstädes alltsedan midsommarenj: hart åkrar. och ängar i rikt mått utvecklat sina gyldene skördar, och de vackra dagar som sedan den 9 dennes nu inträdt ge förhoppning på god bergningstid, äfvensom att vårsädet, som allestädes står särdeles frodigt, och trädgårdsalstren skola gifva goda skördar. RAN R a O o SEN Fa SET SR SNS beten ma Ian Am rn even slutande sin. man och sin yngsta dotter att lv