Aftonbladet – 18 juli 1862, sida 2

och nan trodde att hongGen vore mycket ODCnägen mot nya afgifter och vida hellre verkställde arbetena med egna armar och egna dragare på dertill lämpliga tider, hvilket också ofta vore vida billigare än ett genom lega verkstäldt arbete. — Lanudskamrer Södermark från Gefieborgslänkundemed hänsyn till servituternas natur och uppkomst icke se huru det skulle kunna vara annorlunda än det är. Han önskade väl ock att de kunde afskaffas, nemligen om behofven kunde på annat sätt fyllas, hvarpå han dock tviflade. Man finge ej heller förbise, att om t. ex. väghållning vore till tunga för jordbrukaren, så vore den äfven till nytta för honom. Trodde att i afseende på skjutsen rätta vägen blifvit beträdd genom nuvarande lagstiftning, som tillåter införande af entreprenader, och att för öfrigt jernvägsanläggningarne skolaj kraftigt bidraga att minska tungan både af; denna prestation och der aldraväsendtli-j gaste, väghållningen. — Kapten Berg framhöll kyrkobyggnadsskyldigheten och ville ha den obilliga tunga, som genom den-drabbar en generation, fördelad på framtiden genom amorteringslåns upptagande. Grefve E. Sparre framhöll bjert den på sina stäl-, len outhärdliga tungan af väghällningsskyldigheten. Dess öfverflyttning på staten befarade han dock skulle medföra allt för: stora utgifter, men trodde att länsrepresen-j tationerna skulle erbjuda en u.väg till frågans lösning, då länet kunde bevilji under-! stöd till de vigtigaste vägarnes utbildning till chaussåer. BSkjutsbestyret: trodde hanj deremot. ej omöjligt för staten att öfverlaga. I Pastor Wulff yttrade sig i samma riktning: Magister Hedlund ansåg skjutsskyldigheten vara den mest betungande och så mycket odrägligare som det ej funnes någon förnuftig grund hvarföre jordegaren skall göra uppoliringar för fortskaffandet af dem som behaga trafikera hans ort. Sedan derjå bräkspatron Lennartsson framhållit vigten deraf att de som bygga vägar må beredas insigt om huru det bör gå till; på det-icke tungan må ökas genom oupphörliga dyrbara reparationer, och sedan andra talare dels framhållit till hvilka vexationer väghållningsskyldigheten; kan gifva anledning samt huru skjutsbesväret under förändrade förhållanden kastas från den ena traktens jordbrukare på en annan trakt, antogs följande resolution: Mötet: anser de onera och allmänna besvär, hvilka såsom arbetsprestation af jörden. utgå, i allmänhet oförenliga med en större utveckling af Sverges jordbruk; men att förändringar som i detta afseende äro nödvändiga, särdeles angående väghållningen, lämphgast kunna verkställas genom åtgärder, som vidtagas medelst beslut af de blifvande länsrepresentationerna. Den förut omförmälda opinionsyttringen från mötet för fortfarande kraftigt bidrag från ständernas sida till jernvägsanläggningarnes fortsättning, så att rikets olika delar blifva delaktiga af denna mäktiga häfstång till jordbrukets höjande, föranleddes af frih. J. WStjernstedt, som fick ett förslag derom antaget, oaktadt ordföranden i början hade många invändningar mot förslagets upptagande. Bland de yttranden, som afgåtvos om den af alla jakande besvarade frågan om jernvägarne medfört gagn för jordbruket. förtjenar isynnerhet anföras det af k.! sekter Nathhorst afgifna, som framhöll betydelsem deraf, att då spanmåk, såsom en tung vara, har svårt att bära lång transport. på jernvägarne, så uppmuntras derigenom Jordbrukarne att frambringa de mindre skrymmande ladugårdsprodukterna, och derigenom främjas boskapsskölseln, som är åker: brukets moder. Den 3:dje af de allmänna frågorna är ännu icke diskuterad, men generaldirektör Stråle afgaf om densamma ett yttrande och förslag, gående ut på 7 Men ag af permar menta expositioner i Stockholm, Göteborg och Malmö samt hållande af allmänna möten i sammanhang meddessa expositioner, som dessutom skulle genom ullåning förse ledamöterna med -expositionsartiklar. Med afgiffunde af detta förslag afslöts första dågens allmänna förhandlingar. Andra dageny i dag tisdag, har mötet arbetat på sektioner med grefve De la Gardie såsom ordförande och: brukspatron: Cassel: såsom vice ordförande i sektionen för åkerbruket; grefve-E. Spärre såsom: ordf: och baron Funck: såsom vice ordf: ixsektionen för boskapsskötsel samt professor Arrhenius såsom ordf. och brukspatron Ekman på. Norsjöfors såsom vice ordf. i-sektionen för skogshushållning och binäringar. För förhandlingarne, som upptogo IV, timmar, medhinnes ej någon reredogörelse för denna gång. Jag kommer underfund -med att då jag nu skrifver i dag om tisdagen, så är detta icke längre någon sanning; ty ehuru mitt bret verkligen börjades, såsom ofvan synes, på tisdagsaftonen, har det blifvit onsdags-) morgon då jag nu afslutar det, sedan dent muntra reveljen nyss ljudit utanför mina lönster, väckande staden Carlstad och derj gästande. främlingar till tredje tiötesdagens verksamhet. C. E. P. SS, Idagonsdag kl. 7 f. m. är utflykt till Fryksdalen för dem som vilja deri deltaga. I På dagens program stå dock äfven talrika) förhandlingar. Vid skålen för prins Oscar vid fegtmiddagen förl. måndag utdelades följande verser: Nyss af Italiens fläktar smekt t Från gamla gudars länder, Der gratier och najader lekt, O prinst du återvänder Dock längtande till Klipp strand, Till Thules gamla sagoland. Du i dessskogar skyndar dig Till hjertat utaf landet, Aaskla, LIS 9 oo a TTR