Aftonbladet – 17 juli 1862, sida 3

ströms åsigter, hvilket gäf anledning till ett stormigt uppträde, emedan pluraliteten af de närvarande ansåg att hr lektorn ej höll sig vid saken. : 1 ; Derefter afslutades: diskussionerna : för :dagen. en 11 dennes kl. 9 f.m. Sedan en psalmvers afsjungits och bön blifvit hållen, öppnades förhandlingarne åter af vice ordföranden hr Rosenberg, hvilken framställde till mötet om man ej kunde ekrida till proposition rörande 10:de frågan, samt om mötet ej ansåg alt småskolan bör vara ett underlag för folkskolan? (bifölls). Rörande proposition om den högre folkskolan anmärkte: Hr Berg att den bör ställas i harmoni: med folkskolan. q Kyrkoherden Otterström afråcde från proposition innan frågan ännu blifvit fullkomligt utredd. (Bifall). -Utvecklade i ett längre, särdeles redigt föredrag sina åsigter rörandå det opraktiska at en högre folkskola. Talade om grefve Rudenschölds skola såsom en negation af vexelundervisningen, Vidhöll och försvarade sitt påstående att den Rudenschölska skolan i Otterstad fallit. Hr Öman uttryckte sin sympati för de tre skolorna. Yrkade enighet på det man kunde hinna till något mål. ; : Rektor pa framställde huruvida man ej nu, i anseende till den korta återstående tiden för mötet, genast borde npntaga frågan om en pensionsinrättning för aflidne folskolelärares efterlefvande enkor. (Afstyrktes.) Hr Nyström ansåg sammanhanget mellan den gentliga folkskolan och den högre mindre nödändigt. Barnen böra lära så mycket som möjligt i folkskolan. Önskade en begränsad skillnad emellan .de båda skolorna. i Hr Hesselblad; Den högre folskolan borde blifva elementarläroverkens småskola. Hr Lundqvist yttrade sig ej kunna inse behofvet af en högre folkskola. Hrr Kölbe-g, Hjelmqvist och Salin instämde deruti. Hr Strömberg föreslog att krymplingar alårig borde antagas till folskolelärare, emedan de förr eller sednare gkulle komma att betunga staten. (Ogillande.) Åfven för småskolan bör examinerad lärare tillsättas. Ä Hr C. Rydberg anförde att emedan hr kyrkoherden Otterströms yttrande om skolan i Ötterstad torde framdeles. komma att i tryck gendrifvas, ville han :ej nu dermed upptåga mötets dyrbara tid. -. Hr Meijerberg. Anser man den högre folkbildningen obehöflig, då kan äfven den högre folkskolan undvaras. I motsatt fall är den -nödvändig.. Den egentliga folkskolan och den högre böra vara skiljda, dock endast såsom olika klasscr i ett läroverk. Ämnena i den : högre folkskolan böra vara lämpliga för folket, såsom naturkunnighet m. m., ej språk. Hr Ekund önskade ett resultat af diskussionen, samt framstälde om ej 11:te frågan: Huru böra skolhus byggas och inredas? samt den 12:te: Hvilken skolmateriel är behöflig i de olika slagen af folkskolor?4 borde afhandlasr Hr Zaehrisson yrkade: Inga förändringar, en dast understöd! Hr Runbäck instämde med hr Zachrisson. Hr 4, Johanson. Såsom varande sjelf lärare i en högre folkskola, förordade han densamma. Pastor Silin förordade äfven den högre: folkskolan, dock borde läraren genomgå en kurs i seminarium. Lektor Blomstrand framlemnade och motiverade en tryckt promemoria rörande den 10:de frågan. Denna promemoria lades till: protokollet. Hr Henriques inlade en protest. mot lektor Blomstrands yttrande, att man stundom finner hit anlända judars barn icke hafva tillfälle till skolgång. Doktor Wieselgren förklarade närmare lektor Blomstrands yttrande. . Orsaken dertill var att vissa judar ej velat låta sina barn besöka Göthilda-skolan, emedan de ej ansett undervisningen der fullt renlärig. Numera besöka dock alla Judebarn skolan. Vice ordföranden förklarade nu diskussionen om den 10:de frågan vara afslutad samt hemställde till mötet om ej diskussionen, i anseende till d många: stridiga åsigterna, borde blifva proposition. På detta tycktes pluraliteten dock ej rilja ingå. Hr Hedlund framlemnade derefter ett förslag till proposition. Kyrkoherden Otterström afrådde att lektor Blomstrands promemoria, såsom ej varande; diskute: rad, lades till grund för propositionen. . Hr Hedlund återtog då sitt förslsg till proposition. Hrr Blomstrand och kyrkoherden Åberg anhöllo tu att kyrkoherden Otterströms förslag till proposition måtte blifva antaget. lr Healund yttrade att han i så fall ånyo framlemnade sitt förslag till proposition . Slutligen antogs efter en ytterst liflig diskussion, sedan kyrkoherden Otterström återtagit och lektor Blomstrand åter upptagit hans förslag, följande af vice ordföranden, kantor Rosenberg, sammanjemkade förslag: Mötet förklårade, att då 1842 års skolstadga med deri:år 1853. införda förändringar och -ytterligare stadganden, att skoldistrikten bestäms nas icke efter socknar utan efter folkmängd, är den grund hvarpå vär svenska folkskola bör utvecklas, anser mötet den förändring i skolornas nuvarande organisation vara påkallad; att) der så kallade småskolor behöfvas, dessa böra vara ett underlag för egentliga folkskolan, och der så kallade högre folkskolor organiseras, dessa böra ra en fortsättning af den förra, så att dessa slag af skolor sättasi ett organiskt sämmanhang med hvarandra, och att lärarne i folkskolan må utan akademisk bildning ega befordringsrätt i den högre. Om stat ns förhållande till småskolan och den högre skolan anser mötet sig tj böra yttra sig, bn : Sedan en dansk lärare, hr Lauritsen, framfört en helsning från Danmark, deri förslag väcktes om ett skandinaviskt folkskolläråremöte i Köbenhamn 1864, re öfverläggningarne röranie 1:te frågan; Hvilken skolmateriel är behöfjig i de olika slagen af folkskolor? Diskussionen öppnades åf hr Meierberg. Första behsfyven för småskolor äro: Skolhus, skolbord och bänkar samt åskådn.ngsmateriel. Den egentliga folkskolan behöfver derjemte svarta Inför, väggkartot samt materiel för räkning och skrifning. Ansåg ett lagstadgande i detta afsesude vara nödvändiot — oo cc