Aftonbladet – 16 juli 1862, sida 3

RNA rdr Ne RE AN Ungefär en timme derefter anlände ångbåten Mälaren, hvars befälhafvare, mera hjelpsam, förde de ombord varande passagerarne till hufvudstaden. Liknöjdhet och godtyoklighet. Till Redaktionen af Aftonbladet. Redan länge har det varit en temligen ailmänt erkänd sak, att lätta och beqväma förbindelser emellan särskilda orter äro af synnerlig vigt, att de icke allenast bereda trefnad och nöje, utan äfven i sin mån bidraga till välståndets förkofran, ja till spridande af upplysning. Ändock har man hittills mångenstädes inom vårt land ej vetat nog uppskatta vigten deraf, icke ens inom hufvudstadens närmaste omgifningar, der likväl ett sådant förhållande synes mera oförklarligt, i betraktande af Stockholmsboarnes synnerliga benägenhet för att tillbringa sommarmånaderna på närbelägna landstiflen, eller såkallade sommarnöjen. Om ett sådant ställe ej har någon ordnad förbindelse med hufvudstaden, ehuru mången gång en dylik lätt nog kunde åstadkommas, nöjer man sip helt beskedligt dermed, och hjelper sig fram så godt man kan, gående, roende eller åkande, utan att fråga efter dermed förenade obehag och kostnader. Uppstår åter händelsevis der en beqvämare förbindelse, glä der man sig deråt med en snart sagdt barnslig obetänksamhet, utan att vårda sig om att vid taga minsta steg för den så kärkomna förbindelsens ändamålsenliga ordnande eller betryggande för framtiden. N : Vanligen tillgår härvid på det sätt, att något rederi för en mindre ångbåt, under förutsättning att farten på en viss linie, längs efter hvilken fiera landställen äro belägna, skall blifva lönande, företager sig att låta ångbåten der göra dagliga turer sedan detta tillkännagifvits för allmänheten. Härvid kommer sällan i fri att först hos vederbörande strandegare söka tillstånd att få anlöpa deras bryggor; man tager helt enkelt för afgjord: att de skola medgifva det. När ett rederi sålunda genom offentliga annon: ser för allmänheten kungjort ångbåtens linie föl året, med bestämda dagliga afgångstider, kan de väl med skäl sägas att det iklädt sig en mora: lisk förpligtelse att fullgöra sitt åtagande, mer beklagligen visar alla tiders erfarenhet att dy: lika förp a a uppfyllas af an dra än fullt rättänkande personer, hvilka vid ut förandet af ett en gång gjordt åtagande hvarker rygga tillbaka för dermed möjligen förenade svå righeter, ja ej ens förluster, eller låta sig lockas derifrån af sedan inträffande utsigter till en till: fällig större vinning på annat håll. Till följd häraf hafva ock inom väl ordnade samhällen jemväl juridiska förpligtelser i detta hänseende ofta nog ansetts betbfönin Insändaren har i tillförlitlig kännedom om buru i förevarande hänseende förhålles inom an: dra länder, men känner dock med visshet at! åtminstone på flera ställen uti England så till går att, innan ett ångbåtsrederi får börja låta sitt ie göra turer på bestämda punkter, det först måste med vederbörande strandegare ingå ett formligt kontrakt, hvaruti, bland annat, stadgas ej rök böter för hvarje gång far tyget, utan styrkt laga förfall, försummat a4 punktligt fullgöra någon annonserad tur. Med det särdeles stora antal små ångbåtar, som numera trängas om förtjensten inom Stockholms omgif ningar, synes ettsådant förfarande lämpligen äf ven hos oss snart nog både kunna och bra ifrå gakomma. Allmänhetens liknöjdhet i detta afseende ha nemligen föranledt en motsvarande, stundom i: hög grad förargelseväckande godtycklighet frår vissa ångbätsrederiers sida. Så länge de för sökta turerna lemna påräknad inkomst är all godt och väl; men motsvarar förtjensten unde; någon kortare tid ej fullt förväntan, eller yppai sig tillfälligtvis NR dag en utsigt till större förtjenst på annat håll, drager man icke i be tänkande att försumma en eller flera af de an nonserade dagliga ångbåtsturerna — ja, att hel tvärt upphöra med dem alldeles, obekymrad om huru man derigenom strandsätter den allmänhet som i förlitan derpå vidtagit sina anordningai för hela sommaren. Bland de rederier, som i sådant hänseende handlat med en ger I godtycklighet, kar med skäl räknas det, som åtagit sig att denne sommar ombesörja den dagliga förbindelsen mel lan hufvudstaden och Kyrkviken å Lidingön hvarest många landställen och sommarnöjen är belägna. Det annonserade på våren att ångbå ten Svalan skulle alla söcknedagar afgå från Kyrk viken kl. !.,8 f. m. och kl.-!45 e. m., samt frår Stockholm kl. !.3 och kl. 7 e. m. (söndagarnc kl. 9 f. m. och kl. 12 midd.) Redan härvid hade kunnat anmärkas det gerna ännu en tu bort ega rum från och till Stockholm på f. m. t. ex. kl. 9 och kl. 11, emedan många kunde vilja fara till landet på morgonen eller derifrår sednare på f. m. Emellertid hafva icke ens de annonserede turerna alltid blifvit ordentligt full gjorda. En eller annan söndag har båten ej af gått från Stockholm kl. 12, då alla som dermedc ämnat sig ut till landet således blifvit narrade En söndag afgick båten från Kyrkviken en he timme för tidigt på aftonen, eller redan kl. !,,8 hvarigenom alla, som dermed ämnat återvänd: till staden, blefvo högst obehagligt strandsatta En annan söndagsafton, då någon som har land ställe på Lidingön, af rederiet särskildt förhyr en annan ångbåt för att hemföra sina gäster, in stälde rederiet Svalans vanliga tur för den gån gen, för att låta den gå på annat håll der någo var att förtjena och inhyste godtyckligt passa gerarne på en större roddbåt, som tog uti släptåg af det enskildt förhyrda farty get, hvarigenom dettas fart försenades e1 hel timme. En morgon afgick ångbåten frå: Kyrkviken först efter kl. 8 o. s. v. Föröfrigt vid tager rederiet esomoftast den godtyckliga åtgär den att låta en annan ångbåt gå i stället fö den annonserade Svalan, hvarigenom villervall och obehag lätt föranledas, åtminstone för d främmande, som ämna besöka sina vid Kyrk viken boende bekanta och ej veta annat-än at Svalan alltid skall gå, för tjenstfolk, barn oci alla sådana, som ej förstå att på förhand gör sig noga underrättade om förändringen. Så ft retog sig bolaget nyligen att rycka Svalan ur sin turer, för att förhyra den till en engelsk lörd, sor