Aftonbladet – 14 juli 1862, sida 3

vek rk TE — rn br NEN SÅ orden: Första varningen.j ITALIEN. Ministerpresidenten Ratazzi hår uti en skrifvelse till general Wysocki tillkännagifvit, att den af honom bildade polska militärskotan i Como skall upplösas. Wysocki har svarat uti en temligen resignerad ton, men liktidigt underrättat Garibaldi om att han ämnade förlägga skolan till annan ort, samt hoppades att den dag ej skulle vara aflägsen, då Polen och Italien skulle kämpa tillsamman. Det uppgifves att ryska regeringen fastställt nämnde skolas upphäfvande såsom pris för erkännandet af konungariket Italien. Enligt telegram från Neapel af den7 dennes hade en förtviflad strid egt räm mellan Schiavones röfvarband och franska trupperna uti Piccoberget, hvarvid Schiavone sjelf blifvit dödad och hans hord skingrad. Från Venosa uti provinsen Basilicata berättas att Croccos och Coppas bandithorder anställt stora härjningar i provinsen. De hade isynnerhet förstört stora spanmålsförråder. Armonia berättar att Lavalette föreslagit kardinal Antonelli en förlikning, hvarigenom påfven skulle försäkras om en civillista af 14 millioner francs, men afstå från den verldsliga makten. Antonelli hade kategoriskt afböjt detta förslag. ; Det praktfulla palatset uti Modena skall förvandlas till en stor militärskola. Garibaldi hade, då han natten mellan dön 26 och 27 Juni afreste från Genua till Sicilien, medtagit sina söner och -flera af sina förtroligaste anljimgare, nemligen:Busso, Missori, Nullo, CMtassi, Mignagna, Guastallay Guerzoni, . Bruzzesi, Ripari oeh Civinini. Öfverste Corte, hans generalstabschef, som vistades uti Milano, blef medelst telegrafen kallad till Palermo. Från Paris berättas att de garibaldianer, som vistades i Frankrike, blifvit medelst telegrafen kalläde till Turin. Personer i Frankrike, som stå i förbindelse med garibaldiska partiet, hade erhållit depeseher, som gifva anledning tro att vigtiga tilldragelser stunda. AMERIKA. Presidenten Lincoln och general Pope hade begifvit sig till West-Point i staten Newyork, för att der rådpläga med general Scott. Separatistbladen Charleston Courier och Charleston Mercury meddela följande öm striden den 16 Juni vid Charleston: Unionstrupperna hade börjat striden med: ett anfall mot rebellerna vid Secessionsville och på James-Island, Omkring en half svensk mil från Charleston. Första anfallet, ehuru understödt af unionens kanonbåtseskader, misslyckades och äfvenså två förnyade angrepp, hvarefter unionstrupperna drogo sig tillbaka till sina förra positioner, utan att oroas af rebellerna. Fem regementen unionstrupper jemte artilleri deltogo uti denna träffning. nionstruppernas förlust uppgifves till omkring 400 man, rebellernas till fjerdedelen af detta antal. Rebellgeneralen Lovell, som förut innehade Neworleans, hade med sin stab dragit sig tillbaka till Meridian. Om den unions-kanonbåtsexpedition, som gått uppför White-River, berättas: att-en afdelning af dess unionstrupper, kommenderade af öfverste Fitsch, under kanonbåtarnes skydd, landstigit den 17 Juni i närheten af S:t Charles och stormat två derstädes uppkastade fiendtliga skansar. Under träffningen hade en kula från enrefflad kanon träffat kanonbåten Mound Citys ångpanna, så att sjudande vatten kringkastades och dödade 125 man af de 175 som utgjorde besättningen. General Beauregard hade den 17 Juni med sin generalstab ankommit till Montgomery uti Alabama och ämnade begifva si till Richmond. En stor del af Mississippiarmån skulle följa honom, men återstoden qvarblifva under general Braggs befäl. Unionstruppernas besättande af Cumbertand Gap är för unionen af stor betydelse. Den erhåller derigenom herraväldet öfver östra Tennessee och det störa jernbansnät, som sammanbinder i staterna Georgia, Alabama och Mississippi med -Virginien och kont Cerationens säte. Besittning af: detta pass afskär för rebellerna återtåget från Virginien i Tiktning med floden Tennessee. Enligt underrättelser från Havanna af den 12 Juni, meddelade af Patrie, var franska kårens ställning uti Orizabwtillfredsställande. Mexikanska armån förhöll sig overksam och såväl till Orizaba som Vera-Cruz skedde tillförseln af lifsmedel utan svårighet. Truppernas helsotillstånd hade äfven blifvit bättre. —L LA Fr RETA ENG. SU TAESNES ALT HOS JISC IL PYPSEES Set I fv 1 I