Aftonbladet – 4 juli 1862, sida 3

nade ej förr än vid Oxford Street;. som är bebygd med stora vackra hus; och derrikt folk fordöm bodde; innan Kensington för andra gången blef på modet. Hon slog: ett. par: slag på porten till ett af dessa. stora. hus. och frågade den tjenstflicka, som öppnade för henne, ommrSpeck: land var hemma, samt. erhöll till svar att han visserligen var i sitt arbetsrum, men att han var sysselsatt och ej tog emot. tSäg honom att. Charlotte Calverton ber att: får talar ett par-ord:med:honom; jag tror att han skall hatva tid dertilk -Flickan gick med detta budskep upp i första! våningen som hyrdes af mr age Speckland;. gravör, och återvände snart att. bedja. det unga fruntimret vara så god och 4 upp till hemes: husbonde. Lotty följde henne in i ett stort; väl möbleradt rum, der vi återfinna den man som vi sist sågo vid sin döende broders sida. Loi såg sig omkring efter den blinda systern, men honsyntes ej till. Hugo Speckland satt vid ett bord, som stod nära fönstret, liksom förr vid Seymour Street, och lampskenet föll klart på hans drag, der han satt. lutad. öfver sitt arbete. Han hade ej förändrat sig. mycket, men det fordna uttrycket af hårdhet; kraft, envishet — hvilket det nu var — tycktes hafva för alltid lägrat sig öfver hans panna. an. säg upp ett ögonbliek vid hennes inträde. oc de: Nåväl? tJag kommer för att säga er; mr Spec land, att jag har uppgifvit min reseplan. tJaså. Åtskilliga omständigheter hafva mot min vilja tvingat mig dertill... Mot er vilja? upprepade Hugo. Det ser Pesynnerligt ut, sade kottyy men: det kan ej hjelpas: Skalll jag förklara saken vidare? Ja. (Förta. följer.)