Aftonbladet – 4 juli 1862, sida 3

tydliga förstärkningar och äfven erhållit några dylika, men regeringen hade ej trupper nog att sända honom hela den styrka han begärde. General Jackson, som fått ytterligare förstärkningar af 12.000 man, hotade att med sin öfvermakt tillintetgöra Fremonts kär. En betydande del af rebellhären vid Corinth troddes hafva blifvit afsänd för att skydda Shenan: doahdalen med dess oerhörda hveteförråder till dess skörden försiggått. Richmonds tidning, Whig, ansåg Jacksons operationer hafva helt och Fanet tillintetgjort. MClellans planer mot Richmond. nligt unionsregeringens plan skulle de kårer, som kommenderades af M Dowell, Banks, Milroy och Schenk, förena sig vid Rappahannock samt norrifrån tåga mot Richmond. Burnsides expedition skulle liktidigt framrycka söderifrån, understödd af Monitor. MÖClellan skulle från öster vidare angripa Richmond. Enligt Whig hade hela denna plan blifvit tillintetgjord af Jackson, som genom sina djerfva operationer förlamat unionisternas krafter uti Shenandoahdalen och tvungit MDowell att till Banks räddning och Washingtons beskydd detachera. en stor del af sina trupper. General Halleck hade rapporterat, ati Beauregard stod med resten af sin här i grannskapet af Okolona, Preston och Columbus. Spioner och rymmare skildrade: hären såsom mycket desorganiserad. Förstöringen af ofantliga förråder bevisade att återtåget blifvit oförmodadt företaget. Till hälften uppbrända lokomotiver och jern-: bansvagnar funnos på många ställen der de ej skulle blifvit qvarlemnade, om rebellerna varit förberedda på återtåget. BSeparatisterna hade beröfvat landet söder om Corinth alla lifsmedel, och många menniskor af befolkningen voro prisgifna åt hungershöd. Commodore Fa;raguts flottilj hade ej kunnat intaga Vicksburg. Anfallet skulle förnyas i förening med den från Memphis kommande kapten Davis flottilj. Monitören för den 29 Juni meddelar underrättelser från Mexiko, hvilka den 28 ankommit till Southampton. Enligt densamma hade general Marquez den 18 Maj lyckats verkställa föreningen af sin 2000 man starka kår med general Lorencez. Det 1500 man starka mexikanska avantgardet, som sökte förhindra denna rörelse, blef nästan totalt upprifvet. Man hoppades, att den snart väntade officiella rapporten skulle bekräfta denna underrättelse. Enligt mexikanska regeringens berättelse om krigstilldragelserna ända till den 12 Mej. hade franska armen den 8 Maj, kl. 4 om aftonen, i stället för att, som man väntade, på nytt framtränga mot Puebla, dragit sig tillbaka till Amozoc, der den befästade sitt läger på ett akiningsbjudande sätt. Den 10 vidtog general Zaragora åtgärder, att med sin förstärkta arme tåga från Puebla till Amozoc, för att gripa till offensiven mot fransmännen, men han erhöll befallning från Mexiko, att ej fullfölja denna plan. De mot presidenten Juarez regering fiendtliga generälerna Marquez, Cobos, Zuloaga, Vicario, Guttierer och Miranda hade blifvit slagna i alla träffningar, men de fortsatte dock ännu sina operationer mot regeringens trupper. Staden Cholula, som ligger ungefär en svensk mil från Puebla, i riktning mot Mexiko, försvarades af 4000 upproriska, anförda af general Cobos. Städerna Callao och Lima uti Peru hade den 28 Maj blifvit hemsökta af en häftig jordbäfning. Från Valparaiso berättas att nyligen flera silfvergrufvor blifrit upptäckta uti distriktet Copiapo. Silfverhalten var så mäktig, att 6400 malm gåfvo 1500 ända till 4000 marker silfver.