Aftonbladet – 4 juli 1862, sida 2

som att mildra det tillstånd af oro och poHlitisk feber, som upprör landet. Författaren omnämner derpå, att det finns två mycket markerade partier i Polen: det ena mera häftigt, hvilket fordrar politisk sjelfstyrelse; det andra mera lugnt; forrande administrativ sjelfstyrelse. Det är öfverflödigt att anmärka, att han förklarar sig emot den förra af dessa sjelfstyrelser; men han tror att den sednare kan beviljas Polen utan fara för Ryssland, och han förordar i densamma. . I denna del af den ryske författarens arbete förekomma erkännanden, som hedra hans upplysta förstånd, såsom då han till exempel säger: Vi ha i ingen händelse rättighet att påtruga det område, som lyder under oss, våra åsigter, våra känslor, våra vanor, våra lagar... De lagar, som dikteras af eröfringen, bli outhärdliga, isynnerhet när den underkufvade nationen är öfverlägsen genom sin moraliska utbildning och sin civilisation. — Detta är förhållandet med Polen och Ryssland, och vi kunna icke underlåta att erkänna, att den polska befolkningen är mera utbildad, mera civiliserad än den ryska. Författaren tillägger klokt och förståndigt ett stycke längre fram i boken: Detta erkännande innebär ingenting så rande för vår-egenkärlek. Tvärtom bevisar det, att vi skridit förbi den ståndpunkt a! okunnighet, som är hinderlig för en rätt uppfattning och en på skäl och bevis stödd utredning af förhållandena. Må man således icke beskylla oss för brist på patriotism, då vi påstå, att den administrativa sjelfstyrel sen i Polen för närvarande är det enda verkställbara och förnuftiga medlet att göra nämnde lands ställning till Ryssland dräglig 0.8, Vv. Denne författares åsigter rörande Polen hyllas allmänt af förståndigt folk, och får ännu mera vigt såsom med klarhet framställda af en offentlig man, som har den politiska afdelningen 1 ett af landets mest inflytelserika tidningar sig anförtrodd. boet Då EK. M., den 13 sistl. Juni, låtit sig föredragas den af interimsstyrelsen öfver Alnarps landtbruksinstitut, under den 15 förutgångna Mars, med hvilken dag styrelsens befattning upphört, afgifna berättelse, angående samtliga af styrelsen vidtagna åtgärder i och för ordnandet af ett högre landtbruksläroverk å Alnarps kungsgård, har K. M. förklarat bemälda styrelse sitt välbehag öfver det utmärkta nit och den ospärda möda, som styrelsen ådagalagt vid fullgörandet af det med svårigheter af flerfaldig art förenade uppdraget att ordna nämnde Jandsbruksinstitut och dess redan började verksamhet: — K. M. har, under samma dag, fastställt bolagsordning för Oscarshamns skeppsdockas aktiebolag, bildadt i ändamål att å dertill utsedd lats vid staden Oscarshamn bygga en skeppsUocka för allmänt begagnande emot afgift enligt den taxa, som kommer att af K. M. fastställas. —— r — Magistraten och borgerskapets femtio äldste hafva i dag utsett grosshandlaren V. Åbom till fullmäktig att å borgareståndets vägnar deltaga uti revisionen öfver stat--. banko: och riksgäldsverken. Till suppleant utsågs klädesfabrikören C. G. Askergren. — Till revisor och suppleant för Wisby i revisionen öfver stats-, bankooch riks gäldsverken äro utsedda: tullförvaltaren W. Fåhreus såsom revisor och handlanden kon sul L. Arveson såsom suppleant. — Regementsläkaren doktor Ekelund har blifvit antagen till stadsläkare i Åmål. . — Lektor A. L. Mossberg är förordnad att till den 1 Juli 1867 bestrida rektorsbefattningen vid elementarläroverket i Westerås. — Konungen gaf i går middag å Drottoingholm för de främmande officerarne m. fl. — Konungen lärer, enligt norska Morgen bladet, ämna med drottningen gå ombord på ångfartyget Lindesnees den 10 Augusti för att från Beckaskog afresa till Kristiania och öfvervara lägret på Gardemoen. Efter lägrets slut återvänder kongl. familjen till Sverge, men konungen väntas åter till Kristiania i början af Oktober för att öppna stortinget innan H. M. i Stockholm öppnar riksdagen. — Hufvudstadens vid riksdagsmannaval röstberättigade invånare ha i dag haft sammanträde inför magistraten för att bestämma riksdagsmannaarfvodet för stadens representanter vid instundande riksdag. Sedan justitieborgmästaren Gråå erinrat om besluten vid: enahanda tillfälle före de sednaste valen, att nemligen arfvodet bestämdes till 4 rdr pr dag och uttaxerades med 10 öre på hvarje egande röst under 3 år, med skyldighet för drätselkommissionen att förskottera arfvodet till riksdagsmännen, föreslog grosshandlaren Schwan, att då inga nya förhåHanden sedan förra riksdagen inträffat, valmännen måtte besluta i öfverensstämmelse med hvad som skedde till den förra riksdagen. Bokbindaren Frykblad föreslo arfvodets höjande till 6 rdr om dagen. Vi anställd votering mellan dessa olika förslag, segrade hr Schwans med 1306 röster mot 111. Voteringen verkställdes, i öfverensstämmelse med förslag af hr Schartau, påli det sätt, att hvarje valmans votum beräk-: nades till så många röster, som det röstetal Ii WEE LER IRS POETEN SR KSSS ENAT jag kände vår fars hårda och onda hjeria. Men jag ville dock lemna honom tid till