Aftonbladet – 2 juli 1862, sida 3

I kmrrram— —— it LL den förut omnämnda trettipundssedeln i Bessys hand, och Bessy emottog den rodnande, ty dei var första gången hon lånade penningar, hvilket alltid medför en obehaglig känsla, samt beslöt inom sig att framdeles betala hvarje shilling deraf. Bessy skiljdes från de nygifta vid kyrkporten, ty hon visste att fadern var oroli 1 hennes frånvaro, och hon önskade att s fort som möjligt återvända till honom, ehuru hon väl förstod att detta steg skulle föra henne in på en bana,der hon kanske aldrig skulle möta dessa kära vänner. En sysslolös hop hade samlat sig för att se på brudparet, och Bessy banade sig skyndsamt väg derigenom. Itt ögonblick tyckie hon sig se Lotty framför sig, men denua syn försvann innan hon hunnit hemta sig från den förvåning som förorsakades deraf. Hon såg sig oroligt omkring, men kunde ej upptäcka det ringaste spår al systern.: Vid närmaste gathörn stannade hön åter, dock utan att få se en skymt af Lotty. Brudparet kom nu ut ur kyrkan, och folket des, dels för att få se bruden och dels för art lyckönska brudgummen, som de flesta personligen kände, och Bessy vände sig bort med tungt hjerta, för att börja sin vandring på en okänd och kanske törnig stig. FJerDE KAPITLET. Lönlöst arbete. Vur det blott en inbillning att Bessy tyckt sig se en hastig skymt at Lotty? TIså fal var inbillningen mäktigare än sunda förnufiet, ty Bessy kunde ej förgäta den eller upphöra att tadla sin uraktlåtenhet att vidare söka sin syster bland hopen. Det kunde dock vara ett misstag, ehuru hon såtydligt tyckte sig sett Lottys bleka drag, blekare