Aftonbladet – 1 juli 1862, sida 2

— Domkapitlet 1 Upsala har genom utslag, som skall Svea hofrätt underställas, den 21 Juni förklarat komministern i Össeby-Garn 0. G. Beckmarck innehafvande prestembete och tjenst förlustig på grund af fylleri under tjenstens utöfning. : — 0 kt rn — BSamlingsoch expositionsbyggnaden för ! tionde allmänna landibruksmötet i Carlstad är 1862, hvartill länets hushållningssallskap ani slagit 15,000 rdr rmt,. är 200 fot lång. ochi 50 fot bred, innehållande en stor expositionslokal, som å midten har ett utsprång eller en avantkår, hvarest hufvudingängarna äro belägna, skyddade af en portik. Midt emot hufvudingången sluter sig på baksidan en tillbyggnad, 74 fot lång och 50 fot bred, utgörande en festeller diskussionssal. Båda salarne erhålla 12 fots breda gallerier, hvarIl leda 4 större trappor. Emellan exposionssalens gallerier reser sig ett midtelskepp ikt belyst så väl af sina egna fönsterrader, som af de tre gaflarnes stora fönsterpartier. Festsalen rymmer omkring 1200 personer; den större salen innehåller; galleriet inbeäknadt, 16,770 qvadratfot. Estrad för ordYörande och talare finnes, äfvensom verandor för servering af förfriskningar, kökseller serveringstält m. m, — Till utställning af sådana artiklar, hvilka kunna stå under bar himmel, anordnas omkring det hela en stor gård, som kommer att ordnas i qvarter och gångar. Å densamma, symmetriskt förlagda, skola tvenne större iskällare uppföras till förvaring af vissa produkter. Stora byggaaden uppföres afkorsvirke. Vid gårdens hufvudingång uppföras två små vakthus till biljettförsäljning m. m. — Korteligen det är ett industripalats, som hedrar både hushållningssällskapet och provinsen, för hvilsen let städse kommer att förblifva icke blott en arkitektonisk prydnad, utan äfven ett nytt bevis på det industriella lif, som alltid försports inom detta för sin naturskönhet och NN sin gammaldags gästfrihet lofordade landskap. AA im ——— — Den i ett föregående nummer omförmälda till Östgötha Correspondenten insända : uppsats, rörande provinsens representanter , i bondeståndet vid sista riksdag, är i flera l: hänseenden så märklig, att vi anse oss böra till densamma återkomma, emedan den till ,ch med kan betraktas såsom en tidsbild i den gorglustiga genren. Uppsatsens förfat tare, som uppgifver sig vara föda östgöte och med lifligt intresse följer fäderneprovinsens angelägenheter, har egentligen fattat till pennan för att meddela en angelägen applysning vid de i Östergötland nu snart förestående valen till riksdagsmän i bonde-1: ståndet?. Denna angelägna upplysning ärj: riktad mot f. riksdagsfullmäktigen OC. A. Larsson, hvars utestängande från återvalj ligger insändaren så ömt om bjertat, attl han, enligt redaktionens af Östgötha Correspondenten uppgift, fyllt ej mindre än fem skrifna postpapperssidor? med anmärkningar mot Larsson. Dennes många och grofva förbrytelser bestå deri, att han tillhörde herreligan? inom bondeståudet: att han påyrkade en alltför orimlig nedsättning i konungens apanage: att han motionerade kröningskostnadens fördelning? (på de fyra stånden med lika belopp å hvardera): att han obetänksamt motionerade riksdagens ovilkorliga afblåsande?: att han Puppträdt för embetsmäns och andra herremäns inrymmande i bondeståndet? (den omständigheten att de skulle vara jordegarej och icke tillhöra annat riksstånd förteg insändaren naturligtvis): att han i norska frågan tillhörde minoriteten o. s. v. Visserligen erkänner insändaren, att Larsson ?varj ostridigt en af bondeståndets bäst begåfvade vepresentanter?, med ovanlig lätthet att tala och stor oförskräckthet — hvarföre han ?i framtiden kunnat blifva en duglig representant; men han är besvärad af ett ?mer än lofligt öfvermod?, han är herrsklysten 0. 8. v. och har derföre kommit på ?villospår?. I Larssons syndaregister har dock den stränge domaren uteslutit den svåraste punkten, den som utan tvifvel gjort honom i insändarens ögon allramest olämplig att nu blifva återvald; han uppträdde nemligen vid detryktbara jernvägsmötet i Linköping emot östgötajernvägens kdning öster om Sommen. Deri ligger utan twfvel hemligheten, och emedan Larsson, frukfimsvärdt nog, troligen äfven kommer att rösta för den vestra riktningen, om östgötabanans anläggning vid riksdagen ifrågakommer,; så — och deri har insändaren nog rätt — vore det bäst om Larsson icke återvaldes, till och med allrabäst, om de tre östgötahäraderna antingen icke valde någon representant, eller ock utsågo ett ombud, som i berörde fråga ej gick på villospår?. I en sednare intagen uppsats i Östgötha Correspondenten omförmäles otvetydigt, att en stor frändskap råder mellan den först omförmälda insändaren och den person som ifrigast arbetat för Östra-Sommenjernvägen. 4 — Hufvudstadens burskapsegande skräddare hafva i dag inför handelsoch ekotomikollegium valt till ledamot af handtverksföreningen skräddaremästaren C. R. Löwstedt och till suppleant skräddarmästaren C. J. Enblom; Fndast tre skräddaremästare hade vid valet infutnit sig. å — I följd af garfveriidkaren P. H. Hesselrens a har i dag i hans ställe garfvaren M Ljungberg blifvit utsedd till ledamot at Stockholms handtverksförening. Vid valet voro endast två garfveriidkare närvarande. Sedan ; hr Hesselgren afsagt sig att vara ordförande inom handtverksföreningen, kommer vid nästa sammankomst val till ny ordförande att försiggå.