Aftonbladet – 1 juli 1862, sida 2

Valrörelsen i hufvudstaden. Gårdagens möte i femte valkretsen. Mötet, som hölls i Katarina skolhus, öppnades af magister Sohlman, i egenskap af ledamot af valkomitn, med en erinran derom, att vid nästföregående sammanträde komiten blifvit anmodad att så fort sig göra läte i början af denna vecka utlysa detta nya möte, till hvilket komittrade borde in: bjuda de personer som blifvit föreslagna till kandidater att infinna sig för att meddela sig med valmännen angående den dem erbjudna kandidaturen. Sedan derpå hr Somiman blifvit af de närvarande anmodad att leda förhandlingarne vid tillfället, upplyste han vidare, att-bland de personer, som komiterade haft uppdrag att vända sig till med underrättelse att de blitvit inom kretsen ifrågasatta såsom kandidater, befunne sig rektor Siljeström och kapten Nisser nu vid mötet tillstädes, likasom äfven fabrikör Lindeström, som sjelf närvarit vid förra mötet. Fabrikören Michaelson hade deremot anhållit att valmännenj måtte blifva underrättade derom att han, med KUR af sin svaga helsa och isynnerhet sin mycket försvagade syn, undanbad si kandidaturen. Likaså hade tullförvaltaren Ahlsell på det bestämdaste anhållit att icke blifva ifrågasatt. Slutligen hade fabrikörerna Almgren och v. Koch, såsom båda frånvarande från staden, icke kunnat erhålla någon inbjudning från komiten. Kapten Nisser begärde derpå ordet, och förklarade att han, dels med anledning af sin ombudsmannabefattning vid härvarande sjömanshus, dels på grund af andra skäl undanbad sig att ifrågakomma till kandidat. Fabrikör Linpeström, som derefter tog ordet, på uppmaning af ordföranden, framförde först fabrikören Michaelsons helsning till valmännen, hvarpå han förklarade, att orsaken hvarföre han icke redan vid förra mötet yttrade sig i afseende å den honom af åtskilliga valmän erbjudna andidaturen var den, att han ville höra hvilka kandidater som för öfrigt kommo i fråga. Lifligt intresserad för offentliga angelägenheter, såsom han var, hade han naturligtvis opinioner, åt hvilka han önskade framgång, och då han ansåg sig sjelf af flera anledningar mindre lämplig till riksdagsman, hade han gerna sett att de opinioner han hyllade blifvit representerade af nåjon lämpligare a Men då de män, bland vilka han i sådant afseende helst skulle sett att en representant för femte kretsen blifvit utsedd, nemligen hrr Sohlman, Michaelson, Bjurholm och Kihlman, undanbedt sig detta uppdrag, så funne han sig föranlåten, hvad han eljest icke skulle ha gjort, att förklara sig benägen att mottaga riksdagsmannauppdraget om valmännens förtroende kallade honom till detsamma. Den olitiska trosbekännelse, som han af denna anedning funne sig böra afgifva, är mycket enEE SERENA ANETTE