Aftonbladet – 28 juni 1862, sida 3

provinsen Basificata. I provinsen Capilanata härjade och brände banditen Sambros djerfva band. Brefposten från Bene hade blifvit plundrad,; postiljonen dö ivå på rare bortsläpade afröfvarhorden. Ban lischöldingen Schiavone hade öfv: doli u:i Abruzzerna. Pietranscora och Pietraos3ira hade blifvit plundrade samt Rocca raso hotadt af banditerna. Öfverallt sattes trupper i rörelse mot dessa röfvareband. Den spanske partigängaren Tristuny, som anför ett nyligen i Rom bildadt bourbonistiskt band, hade natten mellan den 10 och Il dennes angripit de franska trupperna i Fontanafusa. Alla dessa tilldragelser synas hafva föränledt ett nytt förslag rörande romerska frågan, nemligen att hela franska ockupationsstyrkan i Kyrkostaten skulie sammandragas i Rom och fransmännen öfverlemna åt italienarne det öfriga området af Kyrkostaten, så att de kunde kringränna Rom för att hindra. nya röfvarbands utryckande derifrån. En hel skara andliga, uppgående till flera hundrade, hade, efter kanonisationsfestens slut, aftågat till de neapolitanska provinserna, såsom det troddes för att stämma befolkningen till påfvens förmån, men hvurken folket eller polisen ofredade dem eller frågade det minsta efter deras utgjutelser. Frans 1I af Bourbon har af prins Antimo, den rikaste af a!la i Rom vistande neapolitanska emigranter, erhållit det lån som han länge förgäfves sökt negociera uti flera af Europas stora huf.udstäder, De reaktionära presterna söka genom anoayma herdabref uppreta befolkningen uti de italienska provinserna mot regeringen i Turin samt förmå densamma att vägra betala de förhöjda skatterna. Ricasoli hade återkommit från sin utländska resa och infann sig den 18 dennes uti kammaren. General Durando tros komma att afgå till Petersburg i en utomordentlig beskickning, sannolikt för att utverka italienska konungarikets erkännande af Ryssland. GREKLAND. Oppositionsbladen hade meddelat tillkännagitvanden af 18 officerare, att de anse hvarje förolämpning mot Nau slias officerare för en ärelös handling samt utmana tilltvekamp hvar och en som vågar skymfa dessa män. SERVIEN. Tilldragelserna i Belgrad skildras som följer: Oroligheterna börjades redan den 15 dennes om aftonen, då uti turkqvarteret en turk mördades af servierna, hvarefter servisk polistolken och flera serviska gensdurmer blefvo skjutna af turkarne. Gensdarmeriet slog då allarm och skott aflossades inärheten af så väl turkiska som serviska polisbyrån, och under det de turkiska vakterna vid stadsportarne sitte sig i försvarstillstånd, ströfvade serviska befolkningen hopvis genom staden och underrättade de serviska gensdarmerna om hvart de borde begifva sig, samt ropade att alla, som ej hade vapen, skulle bezilva sig till kasernerna, der vapen skulle utdelas. Derefter började en tiraljöreld, hvarvid dock lyckligtvis blott få otfer öllo. Förskräckelsen bland folket var så stor, att flera i staden boende utlänningar flydde till kantonerna. Två af stadens portar uppgåfvos af turkiska vakterna ännu före midnatt, sedan de fått några man dödade öch sårade. Klockan 3 på morgonen vidtogs i fästningen, genom de främmande konsulernas medverkan, det arrangement, att stadsportarne och sjelfva staden skulle utrymmas af de turkiska trupperna och den turkiska polisen, hvilken åtgärd verkställdes kl. 7 på morgonen. Men sedan turkiska militären aftågat, blefvo,tvärtemot serviernas gifna löfte, flera turkar mördade och deras boningar plundrade, i följd hvaraf hela turkiska befolkningen sökte skydd i fästningen. Om middagen den 16 hade servierna 15 döda, turkiska militären 2 döda och 13 sårade samt turkiska befolkningen 9 döda och 8 sårade. I anledning deraf att servierna bröto den gjorda öfverenskommelsen, ansåg sig befälhafvaren på fästet ej bunden af sitt löfte, utan lät till gengtld borbbardera staden. Ett försök af servierna att öfverrumpla fästningen misslyckades. Totalsumman af de fallna offren å båda sidor uppgilves till 50. Då ett rykte spridt sig till landsbygden att Belgrad gjort uppror, strömmade landtbefolkningen i massa till staden och 12.000 bönder hade anländt till den nära Belgrad belägna orten Toptschidere, i afsigt att storma ästningen. LITTERATUR TIDNING. fanthåtl: Tham, Lärobok i Nyare Historien. — Fn eammal Carolins återkomst — Thomson, Skandi