Aftonbladet – 28 juni 1862, sida 3

a a es do ir arm utmärkande egenskap, har. vid detta tillfälle haft fördelen att behandlas af en samvetsgrann och talangfull tolk. Om luft och bad vid Marstand af doktor T. J. Hartelius. (Stockholm 1862.) I närvårande tidpunkt, då hafsbad så allmänt anlitas både af dem som söka bot för bestämda sjukdomar, samt äfven af personer, hvilka söka vederqvickelse och en uppfriskande hvila från hvardagslifvets sysselsättningar, bestyr och omsorger, bör en populär afhandling om bad och deras inflytande, sådan som den af dr Hartelius nyligen utgifna; vara ganska välkommen. Naturligtvis lära isynnerhet sjuklingar i alla fall icke kunna umbära läkarevård och anvisningar om det sätt, på hvilket hvar och en bör begagna baden; men det underlättar betydligt iakttagandet af gifna föreskrifter om patienten har tillfälle att i en handbok, sådan som den föreliggande, göra sig förtrogen med betydelsen af och ändamålet med den ena eller andra regimen. Förf. berörer särskilt förhållandena vid Marstrand, men det mesta af hans arbete har tillämplighet äfven med afseende på andra badorter. — Af C. Plougs dikter i miniatyrupplaga, vilka i en upplaga af 2000 exemplar utsåldes jultiden, och detta utan att boken kunde försändas till och bli känd i brödrarikena, är en oförändrad upplaga färdig, af hvilken vi hoppan att något äfven måtte komma i svenska bokhandeln, der denna diktsamling länge men fruktlöst varit efterfrågad. Vi uppskjuta intill dess fortsättningen af vår kritik öfver detta märkliga arbete. : — 1 Fyskland har en samling af Esaias Tegners 4Ausgewiählte Werke4 utkommit. Öfversättningen är af Edm. Lobedanz. Samlingen innehåller en biografi öfver skalden, förnämligast efter Böttiger, hans bekanta tre stora dikter och några mindre poesier. — Le livre sacr et les mythes de Vantiquite americaine, par M. Brasseur de Bourbourg. Den berömde författaren säger bland annat i detta betydarde och märkliga arbete: Hvad angår Amerikas upptäckande af nofdbor från Skandinavien, så är det öfverflödigt att ånyo uppehålla sig vid berättelserna härom, hvilka så ofta blifvit behandlade och nu tillhöra historien såsom fakta. Men författaren kan dock icke underlåta att anmärka, att en af höfdingarne för nahuaernas stam, hvilken ankom till quinameernas rike, bar namnet Votan eller Vodan, hvilket obestridligen erinrar om namnet Odin. Detta namn återfinnes äfven i toltekernes kalender, som tillegnas Odon, och hos otomierna, hvilkas gud och första öfverhufvud benämnes Otou .. Enligt sägen, yttrar författaren på ett annat ställe, ankommo nahuaerna till Amerika från öster, långt bortifrån öfver hafvet, anförda af sina höfdingar, 20 till antalet, och den indianska sagan, som låter dem utgå från sju hålor, alluderar möjligen pä sju fartyg, som förde dem öfver hafvot. Enligt alla krönikeberättare ankommo dessa främlingar från ett aflägset land, benämndt Tula, Tulan, och till åminnelse deraf kallade de den första stad, de anlade i Amerika, Tulan. Men på en isländsk karta från tolfte århundradet, hvilken den lärde Carl Rafn upptagit i en samling, som han utgifver på franska språket under titeln ÅAntiquites Russes, träffar man inordvest, oc från Europas öfriga länder, namnet Island, oci ännu längre mot vester finner man namnet Tila. Den gamle isländske geografen gör följaktligen namnet Tyle eller Tula till en af de utaf nordboerna upptäckta amerikanska landsträckorna. — Af Guizots Memoires servant å Uhistoire de TV Angleterret har femte bandet utkommit. Det omfattar förnämligast år 1840. — KSchavottens hemligheter. Denna hemska titel ensam vore tillräcklig att förskaffa den bok, som bär den, läsare och läsarinnor i massa. Men om vi tillägga, att den icke innehåller någonting mindre än familjen Samsons memoirer, denna skarprättareslägts, som från 1685 till 1847 utöfvat skarprättarehandtverket i Paris under alla regeringsformer, under det absoluta konungadömet, republiken, kejsarriket, restaurationen och slutligen under Ludvig Filips borgarekonungadöme, så skall dessa nya mysteriers intresse tiodubbias. Hvilken obeskriflig retelse måste icke dessa serier af gräsliga halshuggningshistorier ha på lånbiblioteksläsareverldens öfverretade nerver! — Paris tjugo teatrar ha under räkenskapsåret från den 1 April 1861 tål den 31 Mars i år haft en inkomst af mer än 8,000,000 rdr rmt; den stora operan figurerar med ötver 800,000 rdr; Theåtre du cirque med litet mindre och Theåtre Porte S:t Martin med mer än 350,000 rdr. Under samma tid ha de i författarearfvoden utbetalt 430,000 rår. — i!en berömde Hogart målade en gång porträttet af ett fruntimmer. När det var färdigt infann sig hennes man för att se det, men fann det icke vackert nog och meddelade konstnären sin åsigt. Denne blef förargad, fattade en knif och skar sönder porträttet med orden: Så måla nu ett annat sjelf! Sedermera hopsattes det och finnes nu under n:r 96 bland konstnärens arbeten på verldsexpositionen; när man betraktar det nedifrån ser man en strimma, som löper tvärs öfver ansigtet. — En ny opera af Flotow. Kompositören af Alessandro Stradella och Martha, två tonskapelser, som redan länge varit omtyckta och vunnit ett fortfarande bifall i hela Europa,. är åter sysselsat: med ett större verk, en opera i flera akter, till hvilken Franz Dingelstedt skrifvit texten. men Telegrafunderrättelser. Hamburg den 27 Juni. z Paris den 26 Truppiaskeppningen till Mexiko är tiils vidaro inställd. Jules Favre angrepi dag i lagstiftande församlingen) expeditionen till Mexiko. Billault försvarade gopsamma-g RR i Lv RR a