Aftonbladet – 27 juni 1862, sida 2

antingen uppoitrar tid ull lasnimg al döda språk, som man ej behöfver, eller också afstår ilrån denna undervisning, äfven om den önskas, allt för att kunna begagna närmast skola; — det är så riktigt, hvad doktor LunddT berg i sin reservation yttrar, att skolor der kassiska språk icke läsas förlora så mycket i anseende hos lärarne,; att skolorna blott derigenom komma att stå på en låg stånd punkt; -— hans erinran: att de båda bildnings inierna finnas i hufvudstadens lyceum, nys elementarskolan och gymnasium och i alla frikets elementarskolor, samt att,. om föräniringen bifölles, Klara och Maria skulle blifva Åde enda femklassiga lärda, liksom Jakobs Joch Katarina de enda fembklassiga reala 1 AThela riket, är -å bevisande; — orättvisan mo! tvenne församlingar, som byggt nya och kostbara skolhus, i förhoppning att der få den undervisning, gällande skollag påbju der; — allt detta är så ögonskenligen klart; att man icke hos så kloka män, som de hvilka yrka denna förändring, är berättigad antaga, att de förbisett allt detta, utan har man skäl tro, att de yrka saken i förhopp: ning att småningorn kunna genomdrifva en ny mot skollagen stridande srundsats: bild ningsliniernas afskiljande genom särskilda lärda och -särskildt reala skolor, eller upphäfvande af den sunda grundtanken: ett elementarläroverk för bibringandet af en god medborgerlig bildning. Beviset att detta är syftet ligger nära för handen i ofvan anförda yttranden. Maria lärarekollegium har. fått stadgad öfvertygelse om fördelarna at förändringen och säger att genom bilningsliniernas åtskiljande få alla lärjungar samma mål. Skoldirektionen yttrar: Sbildningslinierna böra löpa bredöid, icke i hvarandra; förenade skola de aldrig upphöra att störa hvarandra, ingen raflan kan uppstå förr än de blifvit åtskiljda. I ländsorterna kan särskiljandet ej för närvarande åstadkommas. Allt deita är uppenbart en polemik mot sjelfva skollagen, och sådant må visserliger Å vara tillåtet, endast det oförtäckt uttalades. I Ty klart är, att om det slags förening, som bildningslinierna enligt gällande skollag eger, är förkastlig, så gäller detta alla rikets skoor och icke blow haufvudstaden3 fyra. 1 landsorten kan, ty värr, särskiljandet ej för närvarande ske! Man hoppas således på framtiden och ville gerna i hufvudstaden se den nya grundsatsen godkänd! Oin man från en viss sida kunde få svar på alla förvetna frågor, som på densammvö ställas, skulle det vara lärorikt att få veta, huru en skola, der latin läses, blott derigeaom får ett annat mål, än en skola, der dette språk icke läses? Hvilket inskränkt begrepp måste man ega om den strålsamling af vetande,.som utgör stommen i vår tids bild ning, för att anse denna erhålla ett annat mål blott genom något så jemförelsevis ringa som ett språk? Kan man icke frestas tro. ati den sig så yttrar icke af det allmänn: vetandet känner. något. mera än sin latin plus: den grumliga eklekticism, som fått det olörtjenta namnet teologi? Hela den öfriga bildningen måste vara honom främmande! Maria lärarekollegium säger öppet, att det. af bristande utrymme, icke kunnat genomföra det särskiljande af de båda bildningslinierna, som skollagen bjuder. För en hvar, som vill vara laglydig, synes annars det rätta vara, alt anmäla hvad som hindrar att verkställa la gen och begära dettas undanrödjande; men icke alt söka undandraga sig följandet a! den lag, som gäller för alla, och som alla andra ställa sig till efterrättelse. Skoldirektionen yttrar, att realskolorns skulle vinna i anseende genom att till mera djup och fulländning undervisai realämnena?, -amt att ingen rangstrid numera finnes mellan särskilda slags läroverk, sedan båda hafva rätt att sända lärjungar till universiteten, med lika förmåga att bilda gagneliga Jsamhällsmedlemmar. Vi bedja om förlåtelse ati viicke tro detta vara alldeles uppriktigt menadt. Tror verkligen dir., att realskolor skulle vinna i anseende? -Tror hon, att de hafva lika förmåga att bilda gagneliga medlemmar? Hon skulle icke tro, att latinet hade en hemlig förmåga att humanisera -— den tro, som en gång föranledde hr L. J. Hjertas qvicka yttrande, att latin-dyrkandet egentligen vore en stor humbug (hvilken direktionsledamotdock icke märkt syftet med detta förslag, utan tillhört direkt:n3s majoritet). Man är, af.de axelryckningar, som man i det enskilda lifvet bar tilltälle se, så snart frågan blir om skolor, der latinet icke tros nog drifvas, berättigad antaga, att talet om anseende och lika förmåga? äro ord utan innehåll. Hvad bevisa också de s. k. på real-linien fullständiga :skolor (sådana, der latinläsandet upphör i femte klassen och blott realämnena fortsättas i sjette och sjunde), hvilka skollagen icke känner, men åt hvilka den verksamma handen? skaffade anslag vid-riksdagen? Af dessa, som voro 7, nemligen de i Wenersborg, Norrköping, Westervik, Helsingborg, Nyköping, Hudiksvall och Luleå, hafva två, de i Wenersborg och Norrköping, enligt ortens önskan, redan återgått till vanliga elementarskolor; för återgång af den i Nyköping är en ansenlig petition i orten i gång; återstå blott fyra af den välmenande skapelsen att förrycka vår skolorganisation. Det är under sådana omständigheter som . skoldirektionen vill i hufvudstaden bilda två realskolor! å Då slutligen direktionen, troligen med en! djup suck, fälg att, vägen till rikets högre platser går. lika väl genom realsko-l. lan? — så ärdet beklagligen ett faktum, att fråga är om icke. hälften af nuvarande med-I lemmar i konungens statsråd. ditkommit — horribile dietu — på reallinien! O tempora! Vi kunna icke sluta utan att anmärka det egna, att hufvudstaden med sitt skolverk skall stå såsom undantag från hela det öfmaa landat ov nia vara Ma setgter SÅN LI