statens högre platser kan gå älven genom realskolan, och utvägar att förvärfva materiela fördelar ligga lika om icke mera öppna för dem, som i denna skola inhemta grundliga insigter. Behofvet af ökade kunskaper erkännes nu inom alla sambhällsgrenar, och staten har. derföre till pligt att så ordna läroverken, att hvarje yngling kan ej blott fritt välja den undervisning, som med afseende på hans anlag och framtida lefnadsplaner anses mest kimplig, utan äfven erhålla denna undervisning så grundlig com möjligt är. Men för detta ändamål erfordras. att bildningslinierna löpa bredvid, ieke i hvarandra... Förenade skola de aldrig upphöra att störa bvarandra, och någon helsosam täflan kan icke uppstå förr än de biilvit skilda... I landsortsstäderna, der endast en lckal för undervisningen finnes, kan ett sådant särskiljande icke för närvarande åstadkommas. Men i hufvudstaden, som redan eger fyra femklassiga läroverk i särskilda lokaler, tillräckliga för endera liniens lärjungar, men otillräckliga för bådas, kan den föreslagna anordningen när som helst, utan särskild kostnad, utan behof af särskild lärareersonal, sl i Ed — Någon väsendtig rubbning i lärjungeantalet i de 4 skolorna skulle icke heller genom förändringen uppstå. Ty om man, efter anvisning af de särskilda tryckta skolkatalogerna, från Jakobs och Katarina skolor öfverflyttar de latinläsande lärjungarne till Clara och Maria, blir antalet i de båda sistnämnda skolornas tre öfversta klasser, der de gamla språken läsas, nära nog lika med det nuvarande, sedan realisterna derifrån blifvit afräknade. Omåte: Clara och Maria skolors realister.i nämnde klasser förenades med Trealisterna i Jakob och Katrina, skulle dessa båda senare skolor erhålla ett något ökadt antal lärjungari de 3 högre klasserna, hvilket vore så mycket lämpligare, som lärjungarne i dessa klasser, i sistnämnda båda skolor, hitintills varit temligen fåtaliga i jemförelse med de andra skolorng. — Beträffande tiden och sättet, hyser direktionen den öfvertygelse, attju längre dermed -dröjes, desto flera svårigheter skola dermed varda förenade. När helst utföran det vidtager, torde öfvergången böra beredas på def sätt, att de lärjungar, som inom Jakobs och Katarina läroverk börjat läsningen af de gamla språken, må, om de sådant åstunda, vara berättigade att inom samma skolor fortsätta. dessa. studier, så länge de der qvarstanna. I detta beslut deltogo pastor primarius döktor Fallenius, riksantiqvarien Hildebrand, doktor VWepsjoe, kyrkoh. Esdahl, rådman Höijer,! grosshandlarne Hjerta och Rinman. Reservanter voro doktor Lundberg, rådman Öhnell och justiticborgmästaren Gråå. Doktor Lundberg anförde föjjande: Då detär en fullkomlig sanning, bevittnad icke blott af min 40 åriga erfarenhet, såsom dels offentlig, dels privatlärare, utan ock af hvar och en som undervisat vid nå gon högre skola, att hvarje sådan, der de klassiska språken icke medde!as, befinnes på en: låg ståndpunkt, vore jag en föraktlig in spektor, om jag gåfve mitt bifall till och icke efter yttersta förmåga bekämpade-et förslag, som afser de klassiska studiernas aflägsnande: från Jakobs och Katarina skolor, hvarigenom dessa skulle; om icke fullkomligt-tllintetgöras, dock i hög grad försämras. Förhållandet är nemligen, att bland dem, som begagna de lärda skolorna, alla någorlunda dugliga gossar läsa de klassiska språken, hvaremot de klena och med mintre goda gåfvor utrustade åtnöja sig med blott de moderna. Så länge man i Clara skola förnämligast läste latin, men i Jakobs endast de moderna språken, gingo Jakobs dugliga gossar till Clara, Claras svagare gos sar till Jakobs. Så skulle äfven nu förhållandet blifva, om skoltdirektionens närvarande förslag skulle af K. HM. bifallasy till största skada för Jakobs och Katarina skolor och församlingar, hvi:ka ej gjort sig förtjenta al ett sådant missöde. De hafva nemligen båda byggt nya skolhus med stora uppoffringar och organiserat sina skolor i enlighet med K. M:ts nåd. Töreskrift för endast 2 år se dan. Under. dessa 2 år hafva. skolorna: hög gred förbättrats och vunnit rättvist för troende. Ganska många skickliga gossar besöka dem, hvilka, om en förändring blefve vidtagen, skulle lemna dessa skolor, och de (skolorna) försjunka till sin förra obetydlighet, hvilket vore en stor olycka för och ep stor orättvisa mot de båda församlingarne. Det förnämsta skäl man har att anföra mot nuvarande organisation är svårigheten at uppgöra läsordning, men när detta är möjligt i rikets alla öfriga skolor, måtte det väl äfven gå för sig i Stockholms, och om det också skulle möta några svårigheter för lärarne, så äro väl icke skolorna till för lärarnes, utan för lärjungarnes skull. De båda linierna förefinnas dessutom i nya elementarskolan, ilyceum och gymnasium, och hvad som är möjligt i dessa högre skolor är vä! icke omöjligt i de :ägre (Clara och Maria). och valla förändringen enligt skoldirektionens förslag ske, det Gud afvände, så blefve Jakobs och Katarina skolor de enda femklassiga i riket, der de gamla språken icke lästes, och detta hafva de ej förtjent. Der jemte skulle en ytterligare orättvisa ske desse skolor. .Ölara och Maria. skolors rektorer och inspektorer hafva tillkännagifvit att de anse 2:ne realskolor kunna bära sig förträffligt, men de vilja för ingen del medgifva att deras skolor blifva realskolor, utan Jakobs och -Kitarina lägre läroverk skola tvingat dertill...Detta ådagalägger väl att de ej sätta mycken tillit till sina egna åsigters riktighet och vilja icke bevisa sin tro med sina serningar. Skulle ändock deras förslag gå igenom, så uppstode derigenom den orimligheten, att de tvenne skolor, hvilka anse realskolor väl kunna ega bestånd utan klassiska språk, sej oblifva delaktiga af denna fördel, men deremot Jakobs och Katarina skolor. hvilka anse sitt bestånd derigenom hotas.