Aftonbladet – 25 juni 1862, sida 3

j ; .rkänna konventione.. i Soledad samt att såed England och Spanien genom att vägra unda få fria händer i Mexiko, tyckes kej: ar Napuleon då ha fattat detbeslutet au I Mexiko göra ett Algerien på andra sidan .ceanen och att ej ens låta skrämma sig al isigten till en nästan oundviklig kollision ved Förenta Staterna. Från den stund hän attat detta beslut frågade han naturligtvie ske efter någon annån kandidatur. . Som -.ekavt är, lemnade man fria händer åt franssännens kujsare. Sjororerna och engelsvännen begälse sig af från Veracruz och emnade Napoleons generaler ensamma qvar det mexikanska getingboet. Vid detta sa -ernas nya skick kom dock kejsaren i en vår ställning till den österrikiska erkeher:gen, som han i viss mån hade skrifthgen undit sig vid. Förut hade han med de west inställsamma försäkringar motarbetat en offentlig afsägelse af kandidaturen från rkehertigens sida; nu måste han deremot inska en sådan, och detta desto ifrigare som an derigenom skulle undkomma sina di: ekta och skriftliga förpligtelser till Österke. Kejsaren fruktade äfven att man fram: !eles någon gång skulle begagna hans brel mot honom i dip!omatiska förhandlingar, ;ch han sökte derföre ej blott att tå en afsägelse, utan äfven sina egenhändiga bref illbaka.. När för något mer än en månad sedån rkehertig Max var på besök hos sin svärader i Brissel kom kejsar Napoleons adjuant, general Fleury, dit med hemligt uppIrag att inbjuda erkehert:g Max till ett möte aed Napoleon vid schwe ziska gränsen: Denna inbjudning ledde icke till målet. Det er ut som Napoleon skulle ha: skrifiligen vändt sig ytterligare till erkehertigen, innan tenne lemnade Brissel, för att erhålla af: -ägelsen och brefven. Hvarken det ena eler andra lärer dock blifvit henom lofvadt: å stå sakerna nu. Kejsar Napoleon arbear fortfarande med händer och fötter på att omma lös ifrån de förbindelser som hån jelf åtagit sig genom sina komprometteande bref. Straxt efter att die Presse hade offent gejort denna korrespondens innehöll den pfficiösa Dunau-Zeitung en meddelad? uppats, hvari det hette, att framställningen ul :örhandlingarne, hvilken i vissa delar vore värdig de höga personerna och regerinarne, saknade sannolikhet i så hög grad itt de bäst underrättade kretsaranse den rör ogrundad. Man ser att denna halfoffi ciella qvasiförnekelse alldeles icke är någon ovilkorlig vederläggning. ITALIEN. Festligheterna i Rom hade kostat öfver -n million seudi. Endast de 35,000 vaxl!jus som brunno uti Peterskyrkan kostad: 70.000 Tancs. Då påfven begaf sig till kyrkan vingo öfver 10,000 andliga i procession fram -ör honom, hvar och en bärande ett brinnande vaxljus. Franciscanernas fana, hvarpå martyrernas lidande och apotheos voro målade. var 30 fot lång och 25 fot bred. Den förles af två fanbärare och hölls i jemnvigt nedelst långa snören. Då påfven framkom ill kyrkan skallade ropet: Tu es Petrus? Derefter börjades ceremonien. Vid ban.etten uti Tatikanens bibliotek voro 320 bikopar närvarande. Påfven satt v d ettsär :.sildt bord. Blott en skål tömdes, nemli sen för den helige fadren. TURKIET. Uti Donaufurstendömena ärmissnöjet i tillIltagande Uti Moldau hade separatistiska sndenser börjat vinna öfverhanden: Mi istrarna äro oeniga och kassorna toma. urst: Cousa förslösade betydliga summor fan hade t. ex. användt 4000 dukater till nöblerande af en semmarvilla. Bojarerne vägrade göra några eftergifter åt bönderna. Från Bukarest beräitas, att konselj rest enten Barbo Cartargi, vid utträdetur kamnarförsamlingen blifvit skjuten. ; AMERIKA. Från Newyork skrifves den 6 Juni: Ut:-ymmåndet afr Corioth synes utgöra slutet of fälttåget i vestern. Det visar sig att 3eauregard fullkomligt öfverlistat general Halleck. Genom med afsigt afsända ,deservörer hade han bibringat Halleck den tan: sen, att rebellerna tillämnade ett kraftigt anfall. mot unionshären; och under det unionstrupperna afvaktande detta anfall, böllo sig stränst på defensiven, hade Beauregard i all tysthet altågat, medförande hela sitt artil leri och alla sina krigsförnödenheter. Samma afton, som de sista rebel:erna aftågade från Corinth, rapporterade Halleck till Washington, att ban dagen derpå väntade den stora afgörande drabbningen. General Pope, som den 28 Maj med otålighet börjat göra kraftiga demonstrationer mot Corinthb, och var i begrepp att intränga irebellernas förskansniogar, fick af Halleck stränga order att draga sig tillbaka, för att ej förtidiet framkalla drabbningen. Dårebellhärens aftågande blef bekant för Halleck, och give perna om morgonen den 30 Maj intågade uti det fiendtliga lägret, funno de det all: deles rensopadt. General Pope afsändes med 40.000 man till den från Corinth söderut förande jernbanan, der den fiendtliga härens hufvudstyrka åter sökt koncentrera sig: Enligt en depesch af den 4 Juni hade Pope. fyra svenska mil söder om Corinth; tillfän: gatagit 10,000 rebeller samt eröfrat 15,000 gevär. Det syntes således knappast möjligt att fienden ännu en gång skulle söka hålla stånd i denna riktning. Huru många fånt gar unionstrupperna lyckats taga i vestligriktning, vet-man ännu icke. På intet ställe l hade de retirerande rebellerna varit starka nog att förmå hindra unionshbärens framträngande. Man förmodade satt Beduregard hade fört bästa delen at sina trupper. å jernbanan till Richmond, för att om möjigt der; genom: dessa betydliga förstärkningar, gifva rebellern: lräcklig öfvervigt, för FYR BID ER TATT RN ET FT AT RE ROT Te Je ANDE