Aftonbladet – 25 juni 1862, sida 2

ej al staten bekostades, hvarjemte utekottet. ?som inhemtat? (d. v. s. bbftvit af någon för saken nitälskande påstött om) att skoldirektionen väckt nyssnämnde förslag, tillstyrkte ständerna att hos K. M. anhålla: att K. M. måtte taga i nådigt öfvervägande huruvida icke, vid de fyra nämnda skolor må, genom en enklare fördelning af läroämnena uti den af skoldirektionen antydda riktning kunna beredas en sålunda förändrad organisation. att undervisningen blifoer ändamålsenligt ordnad och ep vinnes i lärarekrafier.? etta blef också rikets ständers beslut. (Ingen var nemligen nog påpasslig att märka hvad som låg under den oskyldigt låtande frasen. Det är icke första gången man il. skolfrågan möter en viss ledande hand il beredande af åtskilliga mot skolreformen obe1: nägna åtgärder — en hand, som visserligen : icke heller nu är overksam.) Vid delgifvandet af detta:beslut anbefallde K. M., den 29 December 1860, skoldirektionen att, så väl med afseende på det af ständerna fästade vilkor vid anslaget, som deras gjorda framställning om en förändrad organisation af de 4 skolorna, sedan vederbörande blifvit hörda, med deras yttrande och med eget utlåtande inkomma.? Skoldirektionen infordrade häröfver lärare kollegiernas vid de fyra skolorna utlåtande. I. Clara lärarekollegium (rektor Söderlind m. fl.) yttrade sig visserligen anse en sådan fördelning af de inom elementarundervisningen förekommande läroämnen, hvari-: genom de båda kunskapslinierna inrymmas inom särskilda skolor, ändamålsenlig för undervisningens jemna fortgånz och utveckling till högsta möjliga fulländning?, men ?sedan den nya skolstadgan intagit de båda kunskapslinierna inom samma skbla, ansågs det tilltänkta fördelningen afläroämnen på olika skolor böra uppskjutas till en för för nyad skolreform mera lämplig tid.? — Skolans inspektor, doktor Wensjoe, antecknade sig såsom hysande en annan åsigt. Maria lärarekollegium (doktor Nordlund, rektor Hallström m. fl.) ?hade af flerårig erfarehhet vitinit stadgad öfvertygelse om fördelarne af den ifrågasatta förändringen; erkände sig af bristande utrymme och lärarekrafter icke kunnat genomföra det särsäljande af de båda bildningslinierna, som skolstadgan åsyftar? ; anse att ?om båda linierha åtskiljas få alla lärjungar hufvudsakligen samma mål, hvilket bidrager till en helsosam täflan?; fägnar sig åt den lyckliga tillfälligheten att i den 5:te klassen icke funnits någon från latinet dispenserad?; önskar blifva befriad från undervisning af de dispehserhöe och få emottaga latinläsare.? Jakobs kollegium (doktor Lundberg, rektor Rundeberg m. fl.) ansåg förändringen, långt ifrån att, såsom rikets ständer förmenat, vara. ändamålsenlig, tvärtom menlig, och skulle sänka Jakobs och Katarina sko!or till samma obetydlighet som före 1858? (den nya skolstadgans utfärdande), intill hvilken tid dessa båda skolor, såsom apologistskolor, ?endast emottogo handtverkares och obemedlades söner?, hvarigenom den föreställning hos allmänheten bildades, att endast Clara och Maria, såsom lärdomsskolor, kunde begagnas af lyckligare lottade föräldrar, utan förment fara att sammanblandas med ringare och mindre väl uppfostrade. Kollegium upplyste. att i de tre högsta (af de 5) klasserna, tillhörde omkring en tredjedel den klassiska linien, och i den femte (den högsta) voro lika många på båda linierna.? — -?Skolans bestånd såsom femklassigt läroverk synes, oaktadt den hos en stor del af allmänheten rådande fördomen och fåfängan, för hvars bortnötande lång tid torde åtgå, just bero på bibehållandet uf de klassiska språken bland undervisningsämnena.? — Fyra läroverk, i hvilka de gamla språken lästes, vore visserligen icke för mycket för en hufvudstad med öfver 100,000 invånare.? — ?Från Johannes och Ladugårdslandet skulle det vara -ärdeles olägligt för ynglingar (som ville läsa latin) attsöka undervisring i Clara läroverk, likasom för de från Kungsholmen (som icke vilja läsa latin) att söka undervisning i Jakobs skola.? — ?En olägenhet, som åtföljer bildnivgsli nie nas förening, är ! esvärligheten att ppgöra läseordning, men hvilken nitisk lärare skulle, då frågan är om det uppväxande slägtets bästa, vilja undandraga sig denna olägenhet, som dessutom är gemensam för de allraflesta bland rikets elementarläroverk. — Läroverkskollegiet afstyrker derföre på det kraftigaste förändringen, sämt bibehållandet af den organisation, som Jakobs skola genom konungens vishet och nåd hade lyckan erhålla.? — Tvenne kolleger voro at annan mening och tillstyrkte förändringen. hufvudsakligen af det skäl, att de latinläsande voro så få. (Hälften i högsta klassen tyckes dock ej vara så få!) Katarina kollegium (kyrkoherden Erisssön, rektor Wadner m. fl.) yttrar, att befolkningen, såsom fattig, vore bunden till denna aflägsna tädsdel. och hade icke råd att ändra bostad efter beqvämligheten för barnens undervisning, hvarföre icke för för äldrar borde försvåras tillfälle att förskaffa barnen den undervisning, som bäst motsvarade deras önskningar.? — Stora afstånd afskräcka föräldrar från att sända sina barn till. den skola som vore lämpligast. Vid den ifrågasatta förändringen skulle föräldrar, EURASIEN SAINTS DART LETS MAMGA NANA MTRL falskt steg tyvärr allt för ofta leder den