Aftonbladet – 23 juni 1862, sida 2

Emanuel! ... För öfrigt står ministåren Bismarck ännu icke för dörren, om också grefve Bernstorff är fullkomligt mätt) på portföljen och längtar tillbaka till sin post Eugland: Om Italiens erkännande af Preussen och Ryssland talas mycket i tidningarne, men det är mycket i förtid. I Petersburg vill nan skona påfven, på det han ej må hetsa det polska presterskapet mot Ryssland. Dessutom önskar man erhålla garantier af Frankrike, att Italien ej skall anfalla Österrike och förorsaka en europeisk brand, Italiens erkännande af Ryssland skall således ännu något låta vänta på sig. Men Preussen vill ej ensamt erkänna Italien. Det fruktar att derigenom öfverlemna sig åt Frankrike och 1 Tyskland dynastiskt isolera sig. BSaken har det oaktadt gjort några framsteg, och bådas erkännande skall troligen ske före årets slut. Ordnandet af den Kurhessiska frågan går långsamt för sig. . Redan har en månad förflutit, s2dan Preussen framställde sitt ultimatum, men det behöfdes förnyade hotelser från Wien och Minchen, för att slutligen förmå den Kurhessiska ministeren att afgå. Preussen har visserligen derigenom faktiskt vunnis en seger, men blott en half och genom förbundsdagens framskuffande temligen tvetydig. Kort och godt, en kraftig intervention i Kurhessen skulle med ens ha förändradt ställningen till ministerens fördel. Men detta skulle ha varit en hand;g, och en sådan kan man ej lätt vänta g af vår regering. Det påstås, att isynnerhet den förre utrikes ministern och nu varande ministern för det kongl. huset hr von Schleinitz afrådt från intervention i Kurhessen. Hr von Schleinitz har ännu ett stort, om också ej i det yttre märkbart inflytande. Han skall ha anmärkt, att om man öfverskred artikeln 2 i förbundsakten och direkt intervenerade i Kassel, kunde förbundets: sprängning bli följden deraf. Detta skrämde konungen, och saken råkade i det vanliga byråkratiska hjulspåret. Tid ningarna tala äfven mycket om hr von Schleinitzs återinträde i den politiska ministeren såsom ministerpresident. Men den kloke mannen skall nog taga sig till vara att öf vergifva sin angenäma och oansvariga ställning och genom att understödja den opopulära ministeren Heydt-Roon skada sig för all framtid. a: FR