Aftonbladet – 21 juni 1862, sida 2

stundom mina bästa vänner så fördjupade i denna verldens omsorger, att de glömma den tillkomihatide; men jag är ändå lycklig oeh nöjd, ty jag grundar. min lycka på oförgängliga ting! Det måste vara svårt för den som är frisk och stark och ompifven af frestelser att slita sig lös ifrån verlden?, sade Stephen allvarsamt, det är till och med svårt för mig, som ligger här, utan någon annan sysselsättning än mina egna tankar: Hvarföre är det så svårt?? Jag vet att jag lemnar efter mig dem som ej äro lyckliga, som hafva mycket att strida med och som kanske icke alltid strida för det rätta.? Det är så vanligt här i verlden.? Ja, men dem jag talar om äro mina käfaste vänner, och huru olika hade ej deras öde kunnat. vara om icke dessa hårda pröfningar kommit.? Pröfningar stärka och föröka vår tro.? Ja, till en viss grad. Vet ni hvem jag menar?? Er bror?? Ja, och Bessy Calverton. Hon gladde hans bjerta, hon ledde honom ur mörkret och i ljuset och han skulle blifvit lycklig, om ej det hårda slaget träffat honom så snart. .Om jag blott fadå varit död för sex månader sedan, innan genom min obetänksamhet skiljt dem. Mr Parslow, är Bessy Calverton verkligen lyckligt : Jag hoppas att hon skall blifva det. Hon har tidigt lärt känna sorgen, och vi vilja tro att hon snart skall öfvervinna den och att ramtiden ännu skall kunna bära lycka och oläoje i sitt sköte för henne som är så ung. Hon är ,anske litet allvarsammare och mera s, man vanligen är vid hennes tänkande än i år, men det kad ..en undra på.