Aftonbladet – 21 juni 1862, sida 2

Article Image
— Ett allmänt folkskoleläraremöte skall i e år äfven hållas i Lund å dervarande semiti narium. Det skall törjas den 18 nästk. Juli !s kl. 9 f. m. z E Hö tl — Valkomiteerna för samtliga valkrets 1 sarne i hufvudstaden hade i går afton etti gemensamt sammanträde, hvarvid beslöts, s att så fort som möjligt och sednast före ut;1 TE afinstundande vecka valmöten skulle i g ållas inom. alla valkretsarne, vid hvilka det i skulle lemnas valmännen tillfälle att pp ställa ett störr2 eller mindre antal kandida-i ter, hvarefter och sedan åsigterna inom is hvarje krets börjat gruppera sig omkring några bestämda kandidater, ett gemensamt: sammanträde af samtliga valkomiteerna åter ! I skulle ega rum. Fe h — En del af deistudentmötet deltagande !; svenska studenter hafva återvändt öfver Gö-t teborg, för att derifrån begifva sig till höms ja often. För desamma gaf ett antal i Göte-), borg boende f. d. studenter den.18 dennes en i största hast arrangerad enkel kollation : å Lorenizberg. ik — För att äfven fira minnet af Gustafi: Wasa, då det 1860 firades öfver snart sagdt 1 hela Sverge, donerade sällskapet W.B. här!) i staden nämnda år af sin kassa 300 rdr . rmt, för att af räntan derå årligen på Gu-i: stafsdagen den 6 Juni tilldela en eller tvenne fattiga, boende och lydande under Svart1: sjö, ett ställe der Gnstaf Wasa gerna vil, stades och från hvilket äfven nämnda säll-!1 skap räknar sin grundläggning för 35 år sedan. Räntan å dessa 300 rdr hafva äfven åren 1861 och 1862 enligt gåfvobrefvet blifvit utdelade af Sånga församlings kyrkoi. råd, som har medlen om händer. (D.B.) — Handlanden 89. Th. Ahrenberg i Göteborg har till sin födelsebygd, Karreby socken, gifvit en kontant gäfva af 800 rdr att tilldelas de fattiga inom denna församling, i hvilken i tre år å rad varit hemsökt af mis3växt. — Direktionen för södra arbetshuset, som besörjer renhållningen för ett stort antal egendomar inom Storkyrkoförsamlingen har, berättar D. A., vid sammanträde i måndags uppdragit åt två af sina ledamöter att ofördröjligen med vattenledningsstyrelsen uppgöra om vattenledningens begagnande för alla dessa egendomar. — Framlidne brukspatron Erit Elzviks begrafning försiggick i Linde den 16 dennes under tillopp af en stor menniskomassa, som med djup rörelse lyssnade till den skildring af den bortgångnes lif och verksamhet, hvilken förekom i det af prosten G. Arosenius i Linde vid tillfället hållna grifttal. Framlidne Erik Elzvik var också en man, som gjort sig förtjent af sina medborgares erkänsla medan han lefde och deras saknad sedan han bortgått. Outtröttlig isina forskningar efter bergens dolda skatter, söm han sökte, icke slumpvis och på måfå, utan med ledning af velenskapsmannens beräkningar och den skarpsinnige iakttagarens rön och erfarenhet, använde han städse vinsten af sina fynd hufvudsakligen till fullföljandet af sin gagneliga verksamhet. Förutom den mängd större och mindre grufvor i vidt skilda landsorter som Elzvik från början upptagit och satt i gång, må vi här blott erinra om Guldsmedshytte silfververk, Kafveltorps. kopparverk och det ännu icke fullt ordrar kopparverket i trakten af det gämla Atvidaberg, som äfven anses blifva betydligt. Ofta hade Elzvik att kämpa med störa motgångar och svårigheter: I. dem fasta tron påtillförlitligheten af sina beräkningars riktighet uppoffrade han utan tvekan sina sista tillgångar på de förberedande arbeten, som erfotdrades för att han skulle kunna lägga i dagen den gömda j skatt; om hvars tillvaro han var förvissad:: Detta var isynnerhet förhållandet. vid blottandet af koppargrufvan vid Kafveltorp. Tillgångarne voro uttömda och krediten förlorad i afseende till. de betydliga uppoffringar man sett Elzvik göra på ett företog, som de flesta, om icke alla, betraktade såsom en galenskap. Elzvik sjelf och hans familj voro i fara att-lida brist på det-nödvädiga, då, i sista stunden, en kapitalist i hufvudstaden (fabrikören Hylin) på företaset vå-gade en summaj tillräcklig attbringa malmgången i dagen och dermed gifva upphof till den dyrbara anläggning som: der numera uppstått. Det vär, säga personer i orten) endast genom studium af malmernas. gång och beskaffenhet i den icke så aflägset belägna Nya Koppärberös gamla erufva som Elzvik trodde sig kunna bestämma stället der en annan malmgång skulle vara att) finna, och han visade att han icke misstagit sig. Två bergslager, Lindes och Nya Kopen ha till en ieke ringe del att tackat lzvik för den uppblomstring som der på sednare tid inträdt. Någon offentlig utmärkelse blef honom icke till del. Ingenting kunde heller vara för honom mera främmande än afsigten att söka någon sådan. Inställsamhet möt högt uppsatte låg icke i hans nitur. men deremot sökte han och sympatiserade med enhvar, hög eller låg, som ådagalade sinne för det sköna och det goda, för nyttig verksamhet i industriens och den allmänna utvecklingens tjenst och för främjande i alla riktningar af allmänt bästa. Han var, kort sagdt;,-en man som rr LES CT Farväl, farväl; Gud välsigne dig, dyraste: Bessy !4 Hön böjde sig ned och kysste honom :( ata TT KnRGR oc TR I ät öna dö anar , MG

21 juni 1862, sida 2

Thumbnail