Aftonbladet – 10 juni 1862, sida 3

städse skall upprätthålla lagarnes och parla:mentets auktoritet. Uti debatten uti deputeradekammaren den 3 dennes påstod Crispi att regeringen haft kännedom om expeditionen, som till en början ej var ämnad mot Tyrolen, utan skulle begifva sig på andra sidan Adriatiska bafvet, samt att regeringen lofvat understödja detta företag med penningar öch vapen. Ratazzi bestred detta samt försäkrade, att om regeringen på förhand egt kännedom om den tillämnade expeditionen, så skulle hon hafva hindrat hvarje försök dertill, emedan genom densamma lagligheten och de internationella — förhållandena kunde blifva komprometterade. Bixio tog regeringens parti och erinrade om att ministerpresidenten vid flera tillfällen förklarat, att han ej skulle tillåta några olagliga expeditioner. Depretis förklarade, att initiativet till folkets beväpnande uteslutande tillkommer regeringen. Diritto har offentliggjort en skrifvelse från Garibaldi, hvaruti han tillkännagifver, att hvarje försäk att värfva soldater, som möjligen komme att göras, vore mot hans vetskap och vilja samt att han för närvarande ogillade dylika åtgärder. Uti ett bref från Turin berättas, att man nyligen åter observerat betänkliga rörelser vid gränsen mot Mautua, tydande på nya mot Öösterrikiskö området riktade mazzinistiska planer. Regeringen bade fått några upplysningar, som föranledde henne till största vaksamhet. I följd deraf hade regeringen afsändt nödiga instruktioner till myndigheterna i dessa orter. Truppförstärkningarhade äfven afgått till de punkter af Mieiolinien, hvilkas bevakning hittills varit otillräcklig. Garibaldi hade till deputeradekammaren afgifvit en skrifvelse, hvars innehåll resumeras som följer: Han hade i följd af Ricasolis uppmaning lemnat Caprera och den nya ministören hade bekräftat det uppdrag han erhållit att bilda nationa!skytteföreoingar. Han hade sökt bilda två bataljoner genuesiska karabinierer och många unga män hade låtit värfva sig. Men som planen misslyckats, så hade några hundrade af dessa upga män, som saknade medel att återvända ll sina hemorter, samlats uti Lombardiet. ör att öfva sig i vapenföring. Dessa sam nankomster katie syntsregeringen misstänkArresteringar hade skett och de ministeella tidningarne hade påstått, att plan varit å bane att göra ett infalli Tyrolen. Men etta var osanning. Wårt program he er dct slutligen är städse det förenade (talien och Vietor Emanuel. Det är nödvändigt att fullborda nationalrustningarne vch gifva italienarne en militärisk organisa ion, sådan söm Preussen och Sehweiz hafa. Sedan skola kronan och folket se sig veröfvade hvarje olagligt inflytande. Från Rom berättas ait den under general sirandon stående andra divisionen af f ka ockupationstrupperna fått befallning att ereda sig till afmarsch. Franska ockupationskåren i Rom utgör ör närvarande effektivt 12,000 till 13,000 man; Enligt Independange Belge har ett franskt:alienskt handelsfördfag blifvit afslutadt den i dennes. RYSSLAND. Riksrådet har enhälligt antagit följande ya hufvudgrundsatser för det ryska domstolsväsendet: 1) Ingen får hädanefter ådönas straff annat än af behörig domstol; 2) sffentlighet vid domstolsförhandiingarna; samt ;) införandet af jury. — Endast justitiemivistern grefve Panin ville så till vida in-kränka den första punkten, att blott straff, om ha förlusten af medborgerliga hedersättigheter till följd, uteslutande skulle afömas af domstolarne. , AMERIKA. Från Newyork skrifves den 23 Maj: En lel aft MClellans armå har vid Bottoms Bridge gått öfver floden Chickahominy. Den mdra divisionen gick öfver Chickahominy vid New-Bridge, omkring en svensk mil längre upp, samt något öfver en mil från ichmond. Unionstruppernas avantgarde stod tre fjerdingsväg från Richmond, ditrebellerna dragit sig tillbaka, utan att göra väsendtligt motstånd. Beauregard skall halva inkommit till Richmond och under tiden fördes högsta befälet i Cotinth af general Bragg. Newyork Times tror att rebellerna skola ut-ymma Richmond utan strid. Men flera insångna berättelser öfverensstämma deruti, tt rebellerna skola vara sinnade att göra nårdnackadt motstånd vid Richmond. Rebellarna hade hårdt ansatt general Banks kolonn uti vestra delen af Virginien, samt försökt uppbränna de broar, som anionstrupperna nyss slagit öfver floden Shenandoah. Generalen har uti en officiel rapport berättat, att rebellerna fördrifvit förbundsöfversten Bentleys truppafdelning från Port Royal (uti I RdG och att unionstrupperna dervid lidit stor förlust i döda, eårade och tillfångatagne. . Enligt underrättelser från Baltimore skall rebellernas ställning uti Virginien vara högst ofördelaktig. Befolkningen är uttröttad af rekryteringstvång och lider brist på lifsmedel, emedan alla sådana borttagas för armåns behof. Rebellhärens trupper äro så demoraliserade och modfälda, att de en dast medelst krigslagarnes strängaste tilllämpning kunna sammanhållas, Jefferson Davis och militärmyndigheterna skola hafva bestämdt uttalat sig för, att Richmond bör till det yttersta försvaras; men man tror sig dock kunna antaga, att staden det oaktadt: kommer att utrymmas efter ett kort motstånd i utanverken. Titt stort antalqvinnor och barn hade från Richmond begilvit sig till Petersburg. De skildrade den i staden sa