Aftonbladet – 4 juni 1862, sida 3

utvexlingen på hammarhjnlet) en ritning på förbättrade sugpumpar, hvilkas bättre egenskap bestod deri att vara starkare, att vara mera åtkomliga för fagmingön, att spillt mindre och att. genom en mindre diameter. på sugaren, jemförd med sjelfva pumpstocken, lemna tillfälle att få en större vattenmassa på en mindre hög vattenpelare. I afseende på: blästerns föfdelning genom flera formor. . meddelades flerfaldig, erfarenhet, som egentligen tyektes innebära att man måste: vid hvarje: ugn sjelf göra sin erfarenhet härom; Ibland. andra bevis på otillförlitligheten af hit hörande rön var också att man låtit villa sig af blästermätarne, hvilka befunnits gifva förvillande utslag om man -ej kan låta vindstrålen agera vertikalt, emedan sidotrycket i foman befunnits vara svagare än på midten, ända derhän att ett hål, borradt på sidan; icke släppte ut gon luft, utan tvärtom insög densamma utifrån. Om användningen af cokes i masugnar anfördes ett exempel; der 4 tunnor träkol och en tunna: cokesy icke gåfvo större resultat än 5 tunnor träkol: Om rostugnar syntes allmännaste tanken vara att man aldrig behöfde mer än en, om den tilltoges tillräckligt stor; att den ene kostade mindre än två smärre af samma kubikinnehåll; att formen borde vara rund, emedan en oval genomskärning hade mindre hållbarhet än den runda och i alla fall kostade mera, såsom innefattande mindre rum med samma murningsyta. Vattenångas användande vid rostningar vitsordades från Dannemora hafva visat sig fördelaktigt, men samma erfarenhet bekräftades icke från andra båll; vid svafvelhaltiga malmer, som innehöllo mycken kalk, ansågos vattenångorna skadligt, emedan de föranledde bildningen if gips. Sågspåns användande vid stålugnar vitsordades såsom med framgång begagnadt vid Munkfors bruk. Något öfverraskande föreföll dervid len uppgiften, att sågspån och ved i lika volymer motsvarade hvarandra, den förre till och med i st jotad. Bessemers och Uchatii stålberedningsmetoder omnämndes, den förra för stål till segjerm den sednare till tjockare pjeser, hvilka vid försök vid härvarande myntverkstad tålde härdning åstamparne, hvilket åter icke med Bessemer-stålet lät sig verkställa utan sprickning, enligt flerfaldiga försök. Likväl anmärktes å andra sidan, att en starkare afsvalning före neddoppningen i vatten, rillfälligtvis utrönt, gaf bättre resultat äfven åt Bessemerska stålet, som sedermera med denna behandling kunde användas och blef med framsång användt till bestötfilar. Frågan: På hvilka grunder i juridiskt, ekonomiskt och tekniskt hänseende förening om gemensamma verkstäder emellan särskilda bruksegendomar lämpligast skall. kunna ene hänsköts till brukssocieteten såsom lämpligt ämne för en prisfråga. Man uttalade slutligen, att vår jerntillverknings förbättring vore en fråga om. vara ochicke vara. Den ansågs äfvenledes böra bli föremål för en diskussion inom brukssocieteten. Slutligen beslöts att dagens protokoll, med den förda diskussionen och alla deri inneslutna skriftliga afhandlingar, borde i jernkontorets annaler införas, — hvarefter sammankomsten inHlöstes.