Aftonbladet – 31 maj 1862, sida 2

t. ex. att de äro eller skulle blifva till nytta endast för snikna prester, eller för embetshungriga riddarhusledamöter, eller för krypande hofmän, eller för kitsliga polisbetjenter? Man kunde ju icke veta hvilken medlem af de antydda klasserna, som kunde tro sig vara menad och vilja fordra tillämpning af 60 kap. 5 missgerningsbalken? Oc likväl förekomma ganska ofta fall, då det är nödigt och befogadt att säga något sådant, liksom vi tro,att det med afseende på en mängd stadgar och påbud kan sägas, att de bereda böteshungriga åklacare en obehörig förtjonst på laglydiga medborgares bekostnad. t Men vi ha redan antydt, att sådana omständigheter förekommit under rättegången, att målet efter all anledning blir återförvisadt till ny handläggning. Redan at rådhusrättens i Göteborg eget protokoll inhemtar man nemligen, alt saken af domstolen öfverlemnades till juryns pröfniog utan att protokollen i målet blifvit inför den tilltalade justerade, och detta oaktadt denne hade utfört hela sin försvarstalan mundiligen, och oaktadt han till rätten framställde anmärkning rörande denna omständighet. Af hr Hedlunds till Göta hofrätt ingifna besvär erfar man dessutom, att protokollen äro jemmerligen ofullständiga, enär icke blott flera hr Hedlunds yttranden blifvit missförstådda och origtigt uppfattade, utan man till och med alldeles förbigått en så vigtig episod i förhandlingarne som den, att en person varit i målet inkallad och upplysningsvis hörd. Utan tvifvel skall hofrätten anse, att här förevarit ett fall då domstolen bordt, m det heter i rättegångsbalken, finna igt, att det som vid mundtliga förhören uppskrifvits blifvit för parterna uppläst. Man skulle verkligen ha svårt att förklara för sig möjligheten af ett sådant juryns utslag, som det omförmälda, om ej just det sätt på hvilket en del biomständigheter finnas i protokollen grupperade och den origtiga och ofullständiga framställningen af hvad hr H. andragit till sitt försvar, gjorde att man af protokollen får en skef föreställning om saken och mottager ett intryck vida olördelaktigare för den tilltalade än det som måste göra sig gällande sedan man fått del af de upplysningar som hr Hedlund genom sina besvär visat vara i protokollet origtigt uppfattade eller rent af förbigångna. Vi böra tillägga att br Hedlund alternativt begärt, antingen målets återförvisande till ny handläggning, eller, om detta icke af hofrätten bifalles, ändring af det rådhusrättens utslag hvarigenom honom blifvit ådömdt det ansvar vi ofvan omförmält.