Aftonbladet – 26 maj 1862, sida 2

kan föra. Detta ger således fästet en öfverlägsenhet, mot hvilken skeppsbyggarne förgäfves skola anlita hela sin skicklighet. Ingen jernplåt han bli för tung, ingen kanon för stor för en fästnings bruk, så att det starkaste fartygs sidor kunna bli inslagna af en ofantlig kula. Nu veta vi ej, hvad för kanoner Mississipifästena hade, så att det är myckat ovisst, om de för sådan : verk egna fördelarne blifvit tagna i anspråk eller ej. Det har uppgifvits, att S:t Philip-fästets kanoner voro till större delen 42 pundinar, men det talas uttryckligen om två hundrapundiga armstrongkanoner, hvilka befunno sig bland batteriernas bestyckning. Det är sannolikt något misstag i denna uppgift, ty vi tro, att ingen armstrongkanon lemnat England; men vare sig härmed huru som helst, så kan man antaga, atttvå svåra reflade kanoner af modern modell stodo till de konfedererades förfogande i striden. Ej heller är det alldeles osannolikt, att flera sådana pjeser funnos der. Amerikanarne ha gjutit mycket svåra kanoner på de sed nare åren. Dahlgrens, columbia-, James och Parrotts kanoner ha sett dagen till stort antal, och det är ej troligt att Neworleans varit i saknad af dylikt artilleri. Hvad verkan gjorde då detta artilleri på den anfal-s lande flottiljen? Så vidt man vet ringa eller ingen. Man har berättat om en förfärlig bombardering?, för hvilken fästena voro utsatta, men om kanonbåtarne ledo mycken skada, så hålles detta faktum i bakgrunden. Man vet endast — och detta är i sjelfva verket hufvudhändelsen i hela historien — att de sprängde kedjan, gingo förbi fästena och lade sig lugnt för ankor midt i floden med Neworleans försvarslöst under deras kanoner. Det kan ej förnekas, att berättelsen om denna tilldragelse innehåller mycket, som ännu är dunkelt. Att anfallsmedlen på det hela taget voro försvarsmedlen öfverlägsna är sannt, och vi ha heller aldrig betraktat stadens slutliga fall annorlunda än såsom ett sannolikt resultat af konflikten. Men huru kom det sig, att en flottilj af små kanonbåtar vann en så hastig och afgörande RA kt ft fär Jä framgång mot två väldiga fästen, understödda. af en eskader afjernbeklädda fartyg? Amerikanarne sjelfva tyckas vara ur stånd att begripa raporterna om operationerna, sådana de hittills ingått, eller att förstå, hvarföre Louisiana och Mississippi — två väldiga, jernklädda fartyg — icke skulle ha tagit någon del i striden. Denna oklarhet tjenar dock blott till att ställa hufvudhändelsernai berättelsen i en skarpare dager. Det ser verkligen ut som om de konfedererade hade förlitat sig på, att deras fästen spärrade passagen på floden för kanonbåtarne, samt att då dessa kanonbåtar plötsligen mot all förväntan visade sig längs med stadens quaier, spelet ansågs förloradt. Om sjelfva faktum är intet tvifvel. Hela bedriften var kanonbåtarnes verk. Kanonbåtarne antingen nedtystade eller trotsade de fästen, som skulle hindra dem att komma fram, genomträngde platsens försvarsverk och uppmanade staden att gifva sig. Allt detta är alldeles klart, och så är det äfven, att i denna första strid mellan fästningar och jernbeklädda fartyg, segrade de sednare; men huru striden utkämpades eller hvad för relativt starka eller svaga sidor som blottades har man ännu ej erfarit. Man skali kanske påstå att denna märkliga historia lika mycket talar mot de jernklädda fartygens försvarare som mot fästningarnes anhängare. De konfedererade hade bådadera vid Neworleans, men räddades af ingendera. Härvid måste likväl erinras, att. då det är säkert att de kontedererades kanonbåtar angrepo fästena, är det icke klart att de konfedererades fartyg deltogo i striden. Fästena gjorde sitt bästa att hejda kanonbåtarne och misslyckades alldeles; till den slutsatsen måste man nödvändigt komma, men hvad de konfedererades jernfartyg zjorde hela tiden, är en af de mest mysteriösa frågorna i hela affären. Det förtjenar anmärkas, att den flottilj, som vann denna lättas eger, ingalunda var fruktansvärd. Unionisternas flotta i sin helhet representerade utan tvifvel eu väldg slagordning af fartyg. Nordstatsboerna tröttnade aldrig att räkna app de bombfartyg, mörsarefartyg och fartyg af alla slag, af hvilka den bestod, men ien flottilj, som verkligen utförde bedriften, var jemförelsevis svag. Den utgjordes endast af kanonbåtar — icke öfver ett dussin till antalet och icke alla jernbeklädda. Några berättelser tillskrifva i sjelfva verket ett par af dessa båtar hela förtjensten, ty förli tande sig på sina metallsköldar, gingo de sförskräckt förbi fästena upp: till staden. Ehuru man således mäste antaga, att fäste oa vid Mississippi icke voro sådana fästen, som vi skulle bygga i England, så voro dock icke heller de fartyg, som lyckades trotsa dem, några vackra mönster för en modern eurapeisk flotta. Utan anspråk på att med bestämdhet bedömaren sak, som hittills är så ofallständigt sänd, måste vi påstå, att lärdomen synes ytterst vigtig. Kanonbåtar ha besegrat fästen. Måhända voro icke fästena svårt beärade; men om kedjan under aldrig så kort id qvarhöll båtarne inom skotthåll för dem. borde resultatet, enligt de gällande åsigterna i dessa ämnen, blifvit helt olika mot hvad det verkligen blef. Vi vilja ej ge alt frågan är afgjord, men i alla fall har den blifvit temligen kraftigt illustrerad; och -huru en fästning, bestyckad med kanoner, som äro alitför svåra för fartyg vare sig att föra eller att motstå, säkerligen måste förstöra ett fiendtligt skepp genom ett lyckligt skott, är det temligen klart, att, trots alla dylika försvarsverk, ett snabbt, jernbekläddt ångfarlyg kan vara en högst farlig fiende.? K. M:t har sistlidne torsdag. uppå 2jord