Aftonbladet – 26 maj 1862, sida 2

STOCKHOLM den 26 Maj. Amerikanska kriget har åter gifvil en vigtig lärdom i afseende på tillförlitligheten af sådana försvarsanstalter, på hvilka man hittills förlitat sig. Det är omständigheterna vid New Orleans intagande, från hvilka man hemtar denna lärdom. Man har visserligen ännu icke fullständig underrättelse om alla omständigheter vid denna märkliga tilldragelse, men hvad man redan erfarit är nog föratt gifva anledning till allvarlig eftertanka. Följande uppgifter och betraktelser i ämnet, hvilka vi hemta ur Times, meddel: hvad man i London hade sig bekant om sa: ken vid de sednaste underrättelsernas afgång derifrån, samt huru man der bedömde hän: delsen. I den sällsamma historien om intagandelt at New Orleans synes hittills blott en omständighet vara både säker och anmärkningsvärdX, säger Times. Staden anfölls från flodsidan, och passagen af floden försvara des af fästningar. Men unionisterna hade några jernbepansrade kanonbåtar, och dess: kanonbåtar trotsade fästningarna, seglade förbi de konfedererades batterier, och dermed var staden ohjelpligt gifven till pris åt dem, utan att de rönt något anmärkningsvärdt hinder eller lidit någon betydligare förlust. Det synes såsom skulle amerikan ska kriget erbjuda oss illustrationer af alla omtvistade punkter i krigsvetenskapen. Mer rimac afgjorde frågan om träskeppen, och nu har intagandet af New Orleans i rättan tid gifvit oss en lexa i afseende på fästnin ars tillförlitlighet emot jernklädda fartyg. Pissedli en återstår ännu åtskilligt att erfara, och händelsen är en bland dem, der de närmare omständigheterna måste väsentligen inverka på omdömet, men så vidt man hittills erfarit vill det synas såsom hade fä stena varit af föga gagn mot den anryckande flottiljen. De konfedererade voro ingalundaoförberedda då det länge befarade anfallet moi söderns hufvudstad inträffade. Staden hade en stark garnison, kommendanten hade till sitt förfogande två jernklädda fartyg jemte några kanonbåtar; och slutligen funnos vid floden dessa fästen som skulle spärra den emot fienden. En uppgiftom dessa fästen framställer dem såsom fruktansvärda försvarsverk. Fort Jackson med sina utanverk räknade minst 100 kanoner. Fort S:t Philip hade Sen betydlig utsträckning, men vi erfara icke något om dess batteriers styrka. I ändamål att hålla den fientliga flottiljen inom skotthåll för sina kanoner. hade de konfedererade dessutom spännt en svår kedja tvärs öfver floden och understödt densamma medelst åtskilliga blockskepp och en stor flotte. Här förefunnos således alia regelmässiga försvarsverk och försvarsanstalter för en hamns försvarande emot en fientlig flotta, och ändå blef slutet det, att flottan hastigt slår sig igenom och dikterar kapitulationsvilkor för staden. Man kan icke läsa en sådan berättelse utan obehagliga betraktelser öfver den möjliga otillförlitligheten af de försvarsanstalter, som kostat och kosta England så mycken möda och så mycket penningar. Vi medgifva. likväl, att i en högst vigtig och verkligen afgörande punkt är beviset hittills ofullständigt. Det stora argumentet för fasta fästen är, alt de kunna beväras med kanoner af hvilken upptänklig storlek och kraft som helst, hvaremot det nödvändigt -måste finnas en gräns för den bestyckningstyngd, som ett flytande fartyg