Aftonbladet – 23 maj 1862, sida 2

sens enhalliga sympat för den itahenska . enhetens sak, och denna saks bestämda framsteg i den europeiska opinionen i allmänhet. han Nynäsbanan: Komiterade för Nynäsbanan och hamnen hafya bos Förenta Staternas, konsul. härstädes, doktor Charles Leas;sförfrågat sig anoående hans tankarsomiodenna banas möjliga inverkan på Stockholms samt Sverges ljandel, och han har till svar deråo afgifvit n skrifvelse, söm ireå af.P.T meddelad öfversättning lyder sålunda: : ; tJag hade i går äran mottaga eder skrifvelse, af den 15 .dennes,. med uttryckt önskan att få veta min åsigt om det gagn, staden Stockholm och Sverge i allmänhet skullechafva af.en jernvägs anläggande från Nynäs tilden hu nästan fullbordåde vestra stambanan mean Göteborg och Stockholm) samt om utsigterna föratt Rysslands handel skall gifvd näring oth stöd åt ett dylikt företag. Till svar härå fårjag först upplysa, attjag aldrig sjelf besökt Nynäs hamn och:såledesicse af egen erfarenhet känner de stora nattrliga förmåner, :dess i anhängare :förfäktå; men af. flera utaf de mest ar sedda personer! härstädes, hvilkas uppgifter och :omdöme jag hvarkenvilb el: ler kan sätta i fråga, har jag blifvit änderrittad att Nynäs är en nästan ständigt tillgängligshamn med lagom djup; och om så. är förhållandet, tvekar jag ej ätt uttrycka den åsigt, att om inga andra skäl talade derför än Stockholms förseende med en hela året tillgänglig : sjöförbindelse, omkostnaderna för anläggandet af denna hamn och jernväg skulle icke blott; rättfärdigas, utan föreskrifvas af Nvarje grundsats för handelns fortgång! ocH, befordrande. Det finnes icke) något sådant som stillastående; rörelse är prägeln för hela skapelsen och. denna rörelse, är antingen franiåt eller tillbakagående.. D, som försumma, att begagna nutidens häfstänger för,det materiela och intellektuela mA CESAR måste erfara ett dylikt tillbakagående. Ett fol känner icke, hvad kapital det eger af kraft och insigter, förrän dessa förmögenheter genom gynnsamma förhållanden till fullo blifvitysatta i utöfning... Icke känner ett land, eller kan tillfullon uppskatta sina hjelpkällor, förrän det beredtsig autvägar till dessas lätta och kraftiga utvecklings, Huru kan jordbrukaren känna och. värdera sim marks yttersta produktionsförmåga utan.en snabb. och indrägtig marknad: för sittöfverskott? Hvad drifver bergsmannen; att till:det ytterstå främleta sina mineraliska rikedomar, !om icke hoppet oni en rik vedergällning för sina mödor? Hurt kan köpmannen och kapitalisten betalå. den ärlige landtmannensöfverskott eller försträcka me el till framdragande af skatterna ur jorlens inre, om han ej. vid deras säljande eller, ridlande: kan täfla. med andra nationer genom; billiga, beqväma och snabba mtlopp till verldsmarknaden? an må nu ega ail upptänklig kommersielkraft, öretagsamhet och omtanka samt: afvasina må asiner fyllda med just de mest efterfrågade are tiklar och detta till priser; som vöre äldrig: så frestande i den utländska marknaden, är allt detta honom icke till ringäste gagn, om han cj eger ständiga och passande utvögar till. denna marknad; andra bättre belägna länderskynda till och fylla behofvet. Vi minnas den dag; då Amerikas åkerbrukare hade att köra sitt öfverskott af spanmål och ans dra jordens alster: fyratioy femtio ja hundra mils) till försäljningsor:en, men ohf nu hågon icke har jernväg till eller åtminstöne nära sin port, anser hån sin egendom af föga värde. Och sådana äro nu verkningarna af de nya kommunikationsanstalterna i Amerika mellan. .de stora, stapelorterna..och dess, vidsträckta inrey. att hvarje. driftig. jordbrukare med vetenskaplig noggrannhet beräknar jordens pro mktionsförmåga under: de; mest gynnsamma förhållanden; emedan han funnitssnabb och förmånlig afsalu för alls sin öfverproduktion: ock samina urförhållafidet med meKanikern och manufakturisten; han upp drifver till det yttersta sinskicklighet samt upp: finningsförmåga, sedan han fått en rask och god marknad. för resultaterna al. sitt sträfvande, ko nom samverkan af all denna kraft förses såluns, da. de. stora; handelsstäderna still, billiga , priser med helå landets öfverproduktion och äro ständigt färdigaatt fylla behofverna på rg lätt tillgänglig plats af jordens Det var icke lingeedan den ryska Bonden körde sitt hvete och andra produkter hutidrade, ja tusen verst för att komma till hamn, och köpmannen derstädes inde köpa det af honom för att magasiheras i månader till sjöfartens. öppnande gamt likväl; oaktadt räntetörlusten jå sitt här. nedlagda ka: äpeR finna en tillräcklig : förmånlig marknad i ingland och Frankrike, emedan både Ryssland och Amerika saknade billiga kommunikationer. Den tiden är ej mer. ; Uppstår ru brist på säd eller andra förnödenheter i något af förut nämndå länder, har amerikansk drift och företagsamhet fyllt behofvet, medan ännu Rysslands öfver, produktion lugnt i magasinerna afväktay sjöfartens öppnande. Jag papekar dessa förhållanden endast för att praktiskt-visa den ytterliga wvigten för de enskilda, så väl som för folken, att hålla jemna steg med tidens gång samt tillegna sig aila de förmåner, som fordras till fullaste och fullkomligaste utveckling af deras naturliga hjelpmedel samt till uppehållandet af liflig, täflan med det öfriga menniskoslägtet. Det är af dessa skäl, jag anser Stockholms förbindelse med öppna hafvet under hela eller åtminstone största delen af året gälla vida mer för, dess invånare, än .omkostnaerna för en mångdubbelt. dyrarejernväg än den till Nynäs: Men det synes mig, som om de stora handelsförmåner Stockholm Kommer att draga af denna jernväg icke vore de endå. Stockholm är blott det ena stora handelshjertat, medelpunkten för en stor del af landet, Och hvad som menligt eller nyttigt inverkar härpå, måste på samma sätt och i Jemförelsevis samma mån, röra den stora omktetsen, det inre af landet eller, med andra ord, hela det: inre: dandets-rtikedomvoch betydelse: gå i jemhbredd: med dem hos medelpunkten för dess håndel. Enligt min åsigt finnes intet tvifvel att genom en dylik firbindelse den vestra stamba: nån, som nu snart är färdig till Göteborg, blir afj oändli, söker större gagn, än utan densammarr fy et är en allmänt erkänd grundsats att tidär penningar, och derföre: måste betydliga qvantiteter gods af lättare och mindre skryms nde slag söka transito genom Sverge på vägeån mellan Finland och Ryssland samt England, fankrike och Nordamerika, så vida nemligen fråkterna för en dylik tränsito sättas behöri billiga, Mycket skrymmande .yaror, såsom oförmålen säd, stenkol och dylikt, komma antagligen ej att gå transito genom detta .land. Jag vet; man har påstått, att denna jernväg skulle-till.en viss grad blifva skadlig för Stockholm, menn bekänner migej kunnat fatta; det Nynäs sl