Aftonbladet – 23 maj 1862, sida 2

Victor Emanuel i Neapel. Telegrafen bringar :08s i dag underrättelse, att Konung Victor Emanuel I går e. m. åter kommit tillsTurin.från besöket,i sitt rikes sydligaste provinser och deras hufvudort. Neapel: Telestammet ger vid Handen att äfven, de i,.allmänhet särdeles lugna turinarne Vid detta tillfälle ådagalagt en obeskriflig entusiasm. Också synas denitalienska enhetens vänner verkligen ha skäl att glädjas öfver konung Victor. Emanuels nu tullbordade reså Det är isyinerhet det mottagande konungen rönt i Neapel. som man med. skäl tillägger en stor betydelse. Man är på alla håll ense ;derom, att denna tilldrägelse fört den italienska saken ett vigtigt steg framåt. Den engelska tidskriften Eco: nomist-;, som äfven. egnar. en artikel åt detta ämne; yttrar der sannt och träffande: Få tilldragelser sedan Gaötas fallba väckt en så berättigad tillfredsställelse hos den italalienska ps vänner som. Victor Emanovels sednaste besök i Neapel. Sjelfvarden farhåga, med hvilken man motsåg resultatet af denna Eriksgata, har bidragit att förhöja verkan at.schvad: som inträffat, och detta så Mycket hellte gom. en viss grad al oro måhända var ursäktlig nog. Under den europeiska känslans tillfälliga slummer, förorörsakad just af den lyckliga ställningen. i Italien, hade ultramontaner och tories efter bästa förmåga ggr alla underrättelser, kömna från Neapel. Hvarje den italienska regeringens. ansträngning i afsigt att-förlama de bourbonskpåfliga stämplingarne Hade blifvit ihärdigt misstydda. Hvarje den obetydligaste underlåtenhetssynd eller ringaste begångna. misstag blefvo på det mest ulstuderade sätt förstorade och förvandlade till afskyvärda brött eller till handlingar af upprörande tyranni, Ettgrymt missbrukssystem påstods ha undanträngt den enda. regrivg, som under närvarande omständigheter var möjlig. Neapolitanarne förvandlades af lejda, skribenter till martyrer för sitt fädernesland; gqvidande under en kall och illslug sförtryckares häl, och suckande efter ålerställandet af sin egen dyrbara nationalitet och den faderliga styrelse, som genom sin älskvärda slapphet så utom ordentligt väldämpade sig för folklynnet. — Följaktligen hurw fast öfvertygelsen än må ha varit hos den italienska enhetens vårmaste försvarare, kunde det knappastundvikas, att de jubileramde profetiorna från en kon siderationslös och örganiserad falang, systemati-kt åberopande sina egna, falska och partiska berättelserjvicke.skulle väckanågon