Aftonbladet – 6 maj 1862, sida 3

ATI MUIIU 2LICU TUI VILI UTTAe wWanulllia AKULD flygels vestra sidomur, ehuru i mindre ho tande skick, utvisar dock åtskilliga remnor hvaraf en midt i hvalfvet å fönsteröppnin gen öfver norra sidoskeppet och som äfver fortgår genom fönstrets bröstmur mot de norr om belägna pilastern, blifvit igenfyllc men åter öppnat sig. Pilastern har äfve remnat. Nordvestra fönsteröppningens hva! har Tikaledes vid slutstenen en förrigenfyll: spricka, hviken nu åter är öppen. Då man jemför alla dessa hotande tecke: ej allenast af en redan uppkommen, uta äfven framgent fortfarande förstörelse, kan mar ej undgå att önska densammas snara förhindrande att vidare utbreda sig. Orsaker till bristfälligheterna, särdeles till den betydliga väta, som tyckes i ymnighet hafv: tillopp till inre delarne af nordöstra hörnet murar, trodde jag mig till åtminstone någo: del böra söka i läckor å vattentaket, hvilk: då kunnat provisionelt afhjelpas, men mo förmodan visade sig vid undersökning, at: vattentaket just öfver. detta hörn är jemfö relsevis ovanligt tätt, äfvensom att taksto larne i högst obetydlig mån förete af fuk: eller röta angripna ställen: Enda orsaker synes således ligga uti illa anbringade och under hållna betäckningar af sten å de utspringand: hörnpilastrarnes öfra, breda afsatser; ocl sedan genom murens utskjutande och fogarnes öppnande, nederbörd fått ännu friar: tillträde, har frosten jemte de växtämner som fylla och grönska i en stor del af hen nes yttre fogar, fortskyndat ödeläggelsen som numera ej låter afhjelpa sig annorlund: än genom nedrifning :ochombyggnad a ifrågavarande hörn och en god del af när gränsande byggmurar 3).? Uti tvärskeppets midtqvadrat befinnes de: från uråldriga tider härstammande takhvalt vet — hafva genom: sättningen åt alla sido: bekommit mer och mindre betydliga rem nor. Flera sådana beskrifvas — frår hvars kanter, till förekommande af olycks fall genom nedramlande stycken af der tjocka murskorpan rappningen för kort tid sedan blifvit borthuggen. Den del af hvalffältet, som: genom remnans uppkomst endas: qvarhålles genom sitt fäste vid kantbågen. är så lös att den ofvanifrån kan genom påtryckning briögas i rörelse.? På triumfbågen och på mellanskeppets hvalf, på skiljobågen mellan skeppets tväroch takhvalf ms. fl. ställen beskrifvas ett ganska stort antal betydliga remnor; åtskilliga sträcka sig uppåt hvalffältens hela längd. Vestliga delarna af hvalffälten åt söder närmast orgeln, äro af inträngande väta från det bristfälliga valtentaket till betydlig grad och vidd angripna.? Visserligen anföres lugnande, att, ehuru dessa bristfälligheter naturlig n uppkom mit från mellanskeppets långmurars svaga beskaffenhet?, äro de icke oroande för hvalfvens bestånd under närmaste framtid; men de sönderspruckna partierna. sammanhållas endast till följd af sin större tjockle? — hvadan fört eller sednare är fara för handen att ?stycken af murbruk kunna ned falla, hvilka genom sin. tjocklek och den höjd hvarifrån de komma, äro i stånd att bibringa farligare slag om de träffa någon person? — och märk väl, det är i denna del af kyrkan som mesta folket sitter under gudstjensterna. — Ehuru å mellanskeppets södra och norra inre mursidor, särdeles i närheten af tvärskeppet, ankarjern blifvit anbringade, förefinnas betydliga remnor?, som likvist icke utvidgat sig. — Murarnes ihåliga beskaffenhet kan man lätteligen sluta sig till af hr Byströms uppgift, att före hans besök i domkyrkan icke mindre än. 515 kannor flytande cement blifvit ingjutnai södra korsflygelns hörnpelare. — I det korshvalf under hvilket det kostbara orgelverket i efinner sig. äro samtliga fälten genomträngda af betydlig fuktighet, utvisande att vattentaket just öf ver detta hvalf är synnerligen bristfälligt. Ehuru hr Byström städse med så lätt hand som möjligt vidrört de framställda bristfälligheternas orsaker — bland hvilka — och tvifvelsutan ganska riktigt — åtskilliga förläggas till en-långt förfluten tid, och sjelfva byggnadssättets felaktigheter, antydas dock åtskilliga orsaker f ganska färsk dato. hvaraf man kan släta sig till, fastän deticke uttryc:ligen säges, att äfven i nyare tider stora missgrepp vid reparationerna egtrum. så att då ett parti reparerats, angränsande assor kommit i rörelse.? Ytterligare anför hr Byström: Norra tornets yttre delar och sträfpelare äfvensom hela vestra gafveln jemte hufvudingången, deröfver varande tredelade stora j fönster och röstet hafva så många i ögo-4 nen fallande vådliga bristfälligheter, att ett sär: skildt angifvande och uppräknande af demj torde vara öfverflödigt. Att förhindra deti denna del af domkyrkan, hvilk-n-här framställer sig till .ej obetydlig del somen ruin, ieke måtte inom närmaste framtid fullkomNet blifva det, erfordras vidsträckta ombyggnader. tVatlentaket öfver domkyrkans såväl mel lansem tvärskepp är till korparböklödnar den i högst uselt skick, så att flera. betydligt; vida och en mängd mindre: hål derå kunna, vid undersöknings företagande ofvan hvalfkuporna, genast bemärkas; men ännu flera skador cöljas säkerligen af brädklädselnt. Till dessa för hvalfvens och -murarnes be-1 stånd -menliga bristfälligheters afhjelpande: har hr Byström icke kunnat utfinna någon; annan åtgärd än takets totala omtäckning,; ch i detta förslag torde äfven alla instäm-! Nya takstolar af. gröfre dimensioner jag ivensom att.taket. blir täckt; k skiffer. Högst svåra läckor4: 3 vidare å blytäckningen öfver koI; hvars hvalf bär bedröfliga i äta: trävirket, särdeles: 3) Att dessa bristfälligheter ökats genom brist: på tillsyn, att delångt före detta, och då med betydligt mindre kostnad, kunnat afhjelpas, ligger 1 öphen dag. äfvensom att flera repara